dc.contributor.author | Killman, Susanne | |
dc.date.accessioned | 2017-11-28T18:44:41Z | |
dc.date.available | 2017-11-28T18:44:41Z | |
dc.date.issued | 2017-11-28 | |
dc.identifier.uri | http://hdl.handle.net/2077/54524 | |
dc.description.abstract | Syfte: Aktionsforskningsstudien syftar till att följa den process som påbörjas när lärarna under
fokusgruppsintervjuer tolkar sitt uppdrag och skolans generella uppdrag. Studien
försöker synliggöra lärarnas implicita och explicita tankar kring skolans uppdrag
(aktion 1). Genom analys av aktion 1 synliggörs ett frirum på Björksskolan som leder
till aktion 2, vilken syftar till att söka frirummet. Studiens intresse riktas mot att
utforska om det på en Freinetinspirerad skola, Björksskolan finns ett intresse för att
utforska frirummet. Aktionsforskningsstudien utforskar ett möjligt frirum för både
lärare och elever.
Teori: Bergs (2003) teori om ett möjligt frirum vid tolkning av skolans uppdrag i relation till
rådande skolkultur används som begrepp för att synliggöra frirummet. Relationella
teorier som synliggör hur eleverna ska få framträda som subjekt används. Biesta och
Säfströms teorier bidrar med tankar kring en jämställd pedagogik och elevens rätt att
träda fram som subjekt, hur hen vill vara. Ljungblads (2016) relationella studie som
beskriver lärare som möter elever i nuet visar på möjligheter för lärarna på Björksskolan
som beskriver ett bildningsideal och elevens rätt att bli till.
Metod: Genom aktionsforskningsansatsen följs den process som startas upp genom aktion 1
som leder fram till aktion 2. Aktion 1 utgörs av fokusgruppsintervjuer med 4-5 lärare i
varje lärarlag. Aktion 2 genomförs som gruppdiskussioner i form av brainstorming där
lärarna får söka frirummet utifrån ramverket skolans Demokratiska uppdrag,
Kunskapsuppdrag och Det kompensatoriska uppdraget.
Resultat: Generellt visar resultatet i studien på ett tydligt intresse hos lärarna på Björksskolan för
att utnyttja frirummet. Bildningsperspektivet och människoblivandet står i centrum för
lärarnas tankar. Därmed synliggörs inte bara ett frirum utan två, lärarnas frirum och
elevernas frirum. Lärarnas frirum beskrivs i lärarnas tolkning av uppdraget utifrån ett
bildningsperspektiv och skolans värdegrund. Elevens frirum tar sig uttryck i ökade
frihetsgrader i Freinets anda genom ämnesintegrerat arbete som också genererar ökad
lärartid för elever i behov av stöd. Lärarna drar slutsatsen att ökade frihetsgrader för
elever ger mer kunskap än vad läraren avsett. I analysen framträder även
kunskapskravens förmågor som möjliga att tolka genom skolans värdegrund. Då
framträder andra möjligheter för eleven att framträda som unik person. | sv |
dc.language.iso | swe | sv |
dc.relation.ispartofseries | Master | sv |
dc.relation.ispartofseries | HT17 IPS PDA162:1 | sv |
dc.subject | Skolans uppdrag | sv |
dc.subject | fokusgrupper | sv |
dc.subject | demokratiuppdraget | sv |
dc.subject | kunskapsuppdraget | sv |
dc.subject | kompensatoriskt uppdrag | sv |
dc.subject | Freinet | sv |
dc.subject | subjektivitet | sv |
dc.subject | bildning | sv |
dc.subject | frirum | sv |
dc.title | ÅTERERÖVRA VÄRDEN- En aktionsforskningsstudie banar väg för skolans | sv |
dc.type | Text | eng |
dc.setspec.uppsok | SocialBehaviourLaw | |
dc.type.uppsok | H2 | |
dc.contributor.department | University of Gothenburg/Department of education and special education | eng |
dc.contributor.department | Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik och specialpedagogik | swe |
dc.type.degree | Student Essay | eng |