Distriktssköterskans erfarenheter av att förskriva läkemedel till patienten i hemmet

Abstract

Bakgrund: Förskrivningsrätt för distriktssköterskan infördes i Sverige år 1994. Det grundade sig i att förbättra sjukvården på landsbygden och att det var brist på läkare. Socialstyrelsen ansvarar för förskrivningsrätten och uppdaterar det som kan förskrivas. Enligt en utvärdering av förskrivningsrätten som gjordes 2004 av Socialstyrelsen används inte förskrivningsrätten fullt ut i hemsjukvården. Antalet patienter i hemsjukvården ökar och distriktssköterskan gör bedömningar och skriver ut läkemedel i hemmet. Få studier är gjorda under senare tid gällande distriktssköterskans förskrivning inom hemsjukvård. Syfte: Syftet med studien är att beskriva distriktssköterskans erfarenhet av förskrivning av läkemedel inom hemsjukvården. Metod: I studien deltog 11 distriktssköterskor som arbetar inom hemsjukvården från tre stadsdelar inom Göteborgs stad samt en kranskommun. Författarna valde att använda en kvalitativ metod med induktiv ansats. Semistrukturerade intervjuer gjordes. Resultat: Fem kategorier framkom under analysen: Ansvar och självständighet, tidens betydelse, administrativa begränsningar, svårigheter att få fortbildning och patienten i hemmet. Resultatet visar på att förskrivningsrätten används allt ifrån flera gånger i veckan till någon gång i månaden. Genomgående från alla informanter är en önskan om fortbildning och uppdatering inom förskrivningsrätten. Förslag om att utveckla hur läkemedel skrivs ut framkommer också till exempel att införa E-recept. Några informanter lyfte också tanken om att distriktssköterskan är nära patienten i hemmet och ser behoven och önskar därför utveckla förskrivningsrätten. Slutsats: Fördelar med förskrivningsrätten i hemsjukvården är att distriktssköterskan som träffar patienten kontinuerligt har möjlighet att bedöma behovet, ordinera läkemedel och följa upp insatt behandling genom att de träffar patienten regelbundet i hemmet. Informanterna uttrycker alla ett stort behov av fortbildning och uppdatering för att kunna känna säkerhet vid förskrivning av läkemedel till patienten i hemmet. Det finns också en önskan om utveckling av förskrivningsrätten och behov av att förenkla metoderna för att skriva recept.