Show simple item record

dc.contributor.authorvon Garaguly, Marie
dc.contributor.authorLindgren, Jessica
dc.date.accessioned2017-12-27T11:46:19Z
dc.date.available2017-12-27T11:46:19Z
dc.date.issued2017-12-27
dc.identifier.urihttp://hdl.handle.net/2077/54812
dc.descriptionABSTRACT Background: Patients with opiate addiction and patients with ADHD can be offered drug treatment and support in addiction care. In the meeting with the patient the nurse acquires knowledge about the patient's quality of life (QOL). Today there are no standardized instruments used for the addiction services in Gothenburg that attempts to measure this. There are no studies comparing patients perceived QOL during the drug treatment with stimulant drugs or opioids. However, there are a few studies that examined the QOL for patients with addiction more generally. Purpose: The purpose of the study was to investigate drug free patients' perception of QOL during drug treatment. Differences and similarities between patients receiving opioids with those receiving stimulant drugs were also examined. Method: The study is quantitative in which instrument Manchester Short Assessment of Quality of Life (MANSA) was used to estimate patients' perceived QOL. The study involved 44 participants of which 24 medicated with stimulant drugs and 20 with opioids. Participants were recruited among outpatients in addiction services in Gothenburg. Results: The issue of satisfaction with "Life as a whole" in MANSA scored lower than the limit value for good QOL. All areas of life such as economics, social networks, physical and mental health, family relations, accommodation, leisure activities and sexuality where measured below the limit value for good QOL. Only personal safety was estimated higher than the standard value in the group. A significant difference was measured in the area of life sexuality, in which the group receiving stimulant drugs scored significantly lower than opioid group. Conclusion: The results show that the patients in our study scored low scores in most areas that measure quality of life. Our recommendation is that the nurse broadens the knowledge of the patient’s areas of life and use screening instruments to measure this. Drugs are one part of the treatment but the nurse can focus efforts on the areas of life that can be improved and help the patient to find individual solutions in the context of person-entered care. There would also be useful for more research in the area of QOL in patients with various substance use syndromes. Keywords: Drug treatment; Opioids; Stimulant drugs; Quality of life; Nursing; Person-centered caresv
dc.description.abstractBakgrund: Patienter med opiatberoende och patienter med ADHD-diagnos kan erbjudas läkemedelsbehandling och stöd inom beroendevården. I mötet med patienten får sjuksköterskan kunskap om patientens livskvalitet. Idag används inga standardiserade instrument inom beroendevården i Göteborg för att försöka mäta detta. Det finns inga studier som jämför beroendepatienters upplevelse av livskvalitet under läkemedelsbehandling med centralstimulantia eller opioider. Däremot finns det ett fåtal studier som undersökt livskvalitet mer generellt hos beroendepatienter. Syfte: Syftet med studien var att undersöka drogfria beroendepatienters uppfattning om livskvalitet under läkemedelsbehandling. I studien undersöktes även om det fanns skillnader respektive likheter mellan patienter som får opioider med dem som får centralstimulantia. Metod: Studien är kvantitativ där instrumentet Manchester Short Assessment of Quality of Life (MANSA) användes för att få patienterna att skatta sina upplevelser av livskvalitet. I studien medverkade 44 deltagare varav 24 behandlades med centralstimulantia och 20 med opioider. Deltagarna rekryterades från Beroendeklinikens öppenvårdsmottagningar. Resultat: Resultatet i studien visar att tillfredsställelsen med “livet som helhet” skattades totalt lägre än normvärdet för god livskvalitet. Samtliga livsområden som ekonomi, socialt nätverk, fysisk och psykisk hälsa, familjerelationer, boende, fritidsaktiviteter och sexliv skattades under normvärdet. Endast uppfattningen om personlig säkerhet låg över normvärdet för god livskvalitet. Signifikant skillnad mellan grupperna uppmättes i livsområdet sexliv, där centralstimulantiagruppen skattade lägre än opioidgruppen. Konklusion: Resultatet visar att patienterna i undersökningen var missnöjda med sin livskvalitet och med livet som helhet. Vår rekommendation är att sjuksköterskan breddar kunskapen om patientens livsområden genom att till exempel använda frågeformulär. Läkemedel är en del i behandlingen men sjuksköterskan kan inrikta sitt arbete på de livsområden som kan förbättras och hjälpa patienten att finna individuella lösningar inom ramen för personcentrerad vård. Det behövs också mer forskning inom området livskvalitet för patienter med olika substansbruksyndrom.sv
dc.language.isoswesv
dc.subjectLäkemedelsbehandlingsv
dc.subjectOpioidersv
dc.subjectCentralstimulantiasv
dc.subjectLivskvalitetsv
dc.subjectOmvårdnadsv
dc.subjectPersoncentrerad vårdsv
dc.titleLivskvalitet hos beroendepatienter som behandlas med centralstimulantia eller opioidersv
dc.title.alternativeQuality of life among patients with addiction treated with stimulants or opioids.sv
dc.typeText
dc.setspec.uppsokMedicine
dc.type.uppsokH1
dc.contributor.departmentUniversity of Gothenburg/Institute of Health and Care Sciences
dc.contributor.departmentGöteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa
dc.type.degreeStudent essay


Files in this item

Thumbnail

This item appears in the following Collection(s)

Show simple item record