Konstnärliga interventioner för kreativitet och förändring i organisationer: lekfullt utforskande, motstånd och dialoger i läroprocessen

Abstract

Studiens syfte är att skapa förståelse för vad det är som händer i processen under ett konstnärsdrivet interventionsprojekt för kreativitet och förändring i en organisation utanför den konst- och kulturella sfären. En testgrupp skulle lära sig om kreativitet genom konstnärliga metoder i veckovisa workshops under 2013 med målet att skapa nya sätt att agera i den vardagliga arbetspraktiken och därmed öka organisationens attraktivitet och uppnå ett utökat medlemsantal. Metodologi. Studien är en longitudinell fallstudie med kvalitativ metodologi. Direkta observationer har pågått i workshops under 2013. Individuella- och gruppintervjuer har genomförts samt skriftliga dokument, fotografier och videos har studerats. Under 2014, 2015 och 2016 har kompletterande intervjuer gjorts. Forskningsansatsen är baserad på processperspektiv, relationell konstruktionism och estetik. Ett teoretiskt ramverk bestående av konstnärliga interventioner, kreativitet, lärande och förändring har använts för analysen. Studien finner sig inom företagsekonomiskt ämnesområde. Insikter, resultat. Det konstnärliga arbetet karakteriseras av ett utforskande, öppet ar betssätt som baseras på estetik och där ens känslor är involverade. Dessa aspekter är mindre uppmärksammade utanför konstoch kultursektorn och där ekonomiskt tänkande med planerade mål och numerisk dokumentering av prestationer präglar organisationskulturen. De olika verksamhetslogikerna kan skapa oförväntade konsekvenser. I detta projekt mötte det öppna arbetssättet motstånd i testgruppen under första halvan av projektet. Med stöd från chefsnivån i de två deltagande organisationerna bearbetades problematiken igenom i dialoger och under hösten 2013 användes kreativitetsövningarna för att skapa nya arbetsrutiner. Vid projektets avslutning hade gruppen lärt sig att utnyttja flera kreativa och konstnärliga metoder. Framförallt hade kunskap om visuella medel ökat. Gruppklimatet hade blivit tillitsfull där samtal, lek och feedback värderades högt. På individnivå talade flera om ökat mod att våga göra nya saker samt att testa att ändra sina vardagsrutiner. På organisationsnivån var det vid avslutning för tidigt att tala om nämnbara effekter men nya kreativa aktiviteter hade testats i den nationella organisationen och det talades om ökad acceptans för det konstnärliga projektet. Bidrag. Inom forskningsområdet ’Art & management’ har mer både empiriska och teoretiska studier efterfrågats för att öka legitimiteten för området. Denna studie visar hur ett konstnärsdrivet interventionsprojekt kan utveckla förmågan hos deltagarna att se sig själva och sin omgivning på ett nytt sätt, samt att de därmed kan lära sig att använda konstnärliga metoder för kreativ utveckling av nya arbetspraktiker i organisationens vardag. Trots problematiken med implementeringen av det konstnärliga, öppna arbetssättet i en organisation utanför det konst-och kulturproducerande fältet kan lärdomen dras att acceptera paradoxer, frustrationer, känsliga lägen och motstånd som något som kan gynna kreativitet ökar tilliten till och främjar en kreativ process. Att poängtera estetikens roll i organisering kan ge ett bidrag till organisationsanalys och kreativitetsforskning som till stor del har pågått utifrån ett kognitivt perspektiv.