Show simple item record

dc.contributor.authorWattenberg van Hal, Alena
dc.date.accessioned2018-01-25T10:08:23Z
dc.date.available2018-01-25T10:08:23Z
dc.date.issued2018-01-25
dc.identifier.urihttp://hdl.handle.net/2077/55063
dc.descriptionDenna uppsats har till syfte att undersöka hur idiomatiska frasem (fraseologiska ordförbindelser) med ordet Arsch (’röv’) används i det tyska språket. Teoretisk utgångspunkt är Elke Donalies definition av Phrasem och Dudens definition av idiomatisch. Metoden bygger på en korpuslingvistisk analys, där beläggen listas i sin grundform och efter det sorteras i olika kategorier beroende på deras betydelse. Det som kunnat konstateras är att det finns ett stort antal idiomatiska frasem som innehåller ordet Arsch. Det finns en grupp frasem som även förekommer i varianter utan Arsch, vilket med andra ord innebär att det finns transformerade varianter. Baserat på det har samtliga frasem indelats i huvudkategorierna transformerad och icke transformerad. Härefter har dessa frasem ytterligare delats in i de semantiska underkategorier som framstått som relevanta; idiomatiska frasem innehållande ordet Arsch kan således uttrycka en ort, en subjektiv känsla, en beskrivning av en handling, en beskrivning av ett tillstånd, en beskrivning av en egenskap/modalitet, en personbeteckning, en ordlek eller ett utrop. Den höga frekvensen av funna frasem innehållande ordet Arsch liksom det faktum att dessa frasem används i många olika sammanhang bekräftar dessutom antagandet att det i det tyska språket företrädesvis väljs svordomar från området fekalier.sv
dc.description.abstractIn diesem Aufsatz wird untersucht, wie idiomatische Phraseme mit dem Wort Arsch verstanden werden können. Der theoretische Ansatz geht von Elke Donalies Definition des Begriffs Phrasem aus und von der im Duden gegebenen Definition des Begriffs idiomatisch. Die Methode baut auf einer korpuslinguistischen Analyse auf. Die gefundenen Phraseme werden in ihrer Grundform aufgelistet und danach nach ihrer Bedeutung in Kategorien eingeteilt. Es kann festgestellt werden, dass eine Gruppe Phraseme auch in Varianten ohne das Wort Arsch vorkommen. Es liegen also transformierte Varianten vor. Aufgrund dieses Befundes sind sämtliche Phraseme in transformiert und nicht transformiert eingeteilt worden, um danach in relevante Unterkategorien sortiert zu werden. Die Unterkategorien, die als relevant befunden worden sind, sind Lokalangabe, Beschreibung eines subjektiven Empfindens, Beschreibung eines Vorgangs/einer Handlung, Beschreibung eines Zustands, Beschreibung einer Eigenschaft/Modalität, Personenbezeichnung, Teil eines Wortspiels und Ausruf. Dass Phraseme mit dem Wort Arsch so frequent und in unterschiedlichen Kontexten benutzt werden können, bekräftigt zudem die in der Forschung vorkommende Annahme, dass in der deutschen Sprache Schimpfwörter aus dem Fäkalbereich bevorzugt benutzt werden.sv
dc.language.isogersv
dc.relation.ispartofseriesKandidatuppsats, tyskasv
dc.relation.ispartofseriesSPL 2017-066sv
dc.subjectPhrasemsv
dc.subjectPhraseologiesv
dc.subjectRedewendungensv
dc.subjectIdiomesv
dc.title„Wenn die Welt im Arsch ist, wird der Arsch der Welt zu einem Ort, wo man es aushalten kann.“ Eine Analyse idiomatischer Phraseme mit dem Wort Arschsv
dc.typeText
dc.setspec.uppsokHumanitiesTheology
dc.type.uppsokM2
dc.contributor.departmentUniversity of Gothenburg/Department of Languages and Literatureseng
dc.contributor.departmentGöteborgs universitet/Institutionen för språk och litteraturerswe
dc.type.degreeStudent essay


Files in this item

Thumbnail

This item appears in the following Collection(s)

Show simple item record