dc.contributor.author | Johansson, Helena | |
dc.contributor.author | Svedjeland Ödlund, Linn | |
dc.date.accessioned | 2018-01-25T15:15:03Z | |
dc.date.available | 2018-01-25T15:15:03Z | |
dc.date.issued | 2018-01-25 | |
dc.identifier.uri | http://hdl.handle.net/2077/55080 | |
dc.description.abstract | BAKGRUND: Hälso- och sjukvård ska bedrivas jämlikt och sjuksköterskor ska arbeta för en
jämlik vård. Genusskillnader existerar dock i hälso- och sjukvården och genusbias utgör
hinder för jämlik vård. Män får bättre vård än kvinnor, framförallt vid psykisk ohälsa såsom
depression, trots att kvinnor uppges vara drabbade i större och ökad utsträckning.
Transsexualism klassas ännu som en psykiatrisk diagnos och den psykiska ohälsan är
oroväckande hög hos HBTQ+-personer. Genusskillnader kan betraktas utifrån maktperspektiv
och intersektionalitet då män i patriarkal genusordning anses överordnade kvinnor och då
hälso- och sjukvård befinner sig i maktposition gentemot vårdbehövande. SYFTE: Att
identifiera genusskillnader vid vård av personer med depression. METOD: En litteraturstudie
baserades på 22 kvantitativa och kvalitativa artiklar som genomgick innehållsanalys och
kategorisering. RESULTAT: Genusskillnader kunde påvisas vid vård av personer med
depression utifrån flera olika dimensioner. Genusnormer tillsammans med stigma kring
depression påverkade individens attityd, beteende och hälsa. Genusskillnader kunde förklaras
utifrån intersektionalitet och livsvillkor. Genusskillnader fanns i hälso- och sjukvårdens
handläggning och bemötande av patienter. Genusskillnader påverkade och påverkades av
mellanmänskliga relationer. Genusskillnader sågs på individnivå i symtom och
copingstrategier. DISKUSSION: Samhällsstrukturen genus genomsyrar hälso- och sjukvård
likaväl som individen och dess sociala omgivning samt utgör risker för ohälsa och hinder för
jämlik vård. Livsvillkor utifrån genus och intersektionalitet kan bidra till skillnader i
prevalens och vård vid depression. Genusnormer och stigma kring depression hindrar
människor från adekvat vård. Hälso- och sjukvårdens hantering av patienter med depression
kan innehålla genusbias. KONKLUSION: Genus resulterade i ojämlikheter vid vården för
depression och kunde diskuteras utifrån makt och intersektionalitet. Flera olika faktorer ligger
bakom genusbias i vården och sjuksköterskor bör aktivt arbeta för att motarbeta detta och
skapa en jämlik vård för samtliga patienter. | sv |
dc.language.iso | swe | sv |
dc.subject | genus | sv |
dc.subject | depression | sv |
dc.subject | jämlikhet | sv |
dc.subject | makt | sv |
dc.subject | intersektionalitet | sv |
dc.subject | vårdrelation | sv |
dc.subject | bemötande | sv |
dc.subject | attityder | sv |
dc.subject | personcentrerad vård | sv |
dc.subject | genusbias | sv |
dc.subject | normer | sv |
dc.subject | stigma | sv |
dc.subject | relationer | sv |
dc.subject | symtom | sv |
dc.subject | omvårdnad | sv |
dc.subject | coping | sv |
dc.subject | Hälso- och sjukvård | sv |
dc.title | Feeling blue or pink? Depressionsvård ur ett genusperspektiv | sv |
dc.title.alternative | Feeling blue or pink? Depression care from a gender perspective | sv |
dc.type | Text | |
dc.setspec.uppsok | Medicine | |
dc.type.uppsok | M2 | |
dc.contributor.department | University of Gothenburg/Institute of Health and Care Sciences | |
dc.contributor.department | Göteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa | |
dc.type.degree | Student essay | |