Visa enkel post

dc.contributor.authorJohansson, Helena
dc.contributor.authorSvedjeland Ödlund, Linn
dc.date.accessioned2018-01-25T15:15:03Z
dc.date.available2018-01-25T15:15:03Z
dc.date.issued2018-01-25
dc.identifier.urihttp://hdl.handle.net/2077/55080
dc.description.abstractBAKGRUND: Hälso- och sjukvård ska bedrivas jämlikt och sjuksköterskor ska arbeta för en jämlik vård. Genusskillnader existerar dock i hälso- och sjukvården och genusbias utgör hinder för jämlik vård. Män får bättre vård än kvinnor, framförallt vid psykisk ohälsa såsom depression, trots att kvinnor uppges vara drabbade i större och ökad utsträckning. Transsexualism klassas ännu som en psykiatrisk diagnos och den psykiska ohälsan är oroväckande hög hos HBTQ+-personer. Genusskillnader kan betraktas utifrån maktperspektiv och intersektionalitet då män i patriarkal genusordning anses överordnade kvinnor och då hälso- och sjukvård befinner sig i maktposition gentemot vårdbehövande. SYFTE: Att identifiera genusskillnader vid vård av personer med depression. METOD: En litteraturstudie baserades på 22 kvantitativa och kvalitativa artiklar som genomgick innehållsanalys och kategorisering. RESULTAT: Genusskillnader kunde påvisas vid vård av personer med depression utifrån flera olika dimensioner. Genusnormer tillsammans med stigma kring depression påverkade individens attityd, beteende och hälsa. Genusskillnader kunde förklaras utifrån intersektionalitet och livsvillkor. Genusskillnader fanns i hälso- och sjukvårdens handläggning och bemötande av patienter. Genusskillnader påverkade och påverkades av mellanmänskliga relationer. Genusskillnader sågs på individnivå i symtom och copingstrategier. DISKUSSION: Samhällsstrukturen genus genomsyrar hälso- och sjukvård likaväl som individen och dess sociala omgivning samt utgör risker för ohälsa och hinder för jämlik vård. Livsvillkor utifrån genus och intersektionalitet kan bidra till skillnader i prevalens och vård vid depression. Genusnormer och stigma kring depression hindrar människor från adekvat vård. Hälso- och sjukvårdens hantering av patienter med depression kan innehålla genusbias. KONKLUSION: Genus resulterade i ojämlikheter vid vården för depression och kunde diskuteras utifrån makt och intersektionalitet. Flera olika faktorer ligger bakom genusbias i vården och sjuksköterskor bör aktivt arbeta för att motarbeta detta och skapa en jämlik vård för samtliga patienter.sv
dc.language.isoswesv
dc.subjectgenussv
dc.subjectdepressionsv
dc.subjectjämlikhetsv
dc.subjectmaktsv
dc.subjectintersektionalitetsv
dc.subjectvårdrelationsv
dc.subjectbemötandesv
dc.subjectattitydersv
dc.subjectpersoncentrerad vårdsv
dc.subjectgenusbiassv
dc.subjectnormersv
dc.subjectstigmasv
dc.subjectrelationersv
dc.subjectsymtomsv
dc.subjectomvårdnadsv
dc.subjectcopingsv
dc.subjectHälso- och sjukvårdsv
dc.titleFeeling blue or pink? Depressionsvård ur ett genusperspektivsv
dc.title.alternativeFeeling blue or pink? Depression care from a gender perspectivesv
dc.typeText
dc.setspec.uppsokMedicine
dc.type.uppsokM2
dc.contributor.departmentUniversity of Gothenburg/Institute of Health and Care Sciences
dc.contributor.departmentGöteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa
dc.type.degreeStudent essay


Filer under denna titel

Thumbnail

Dokumentet tillhör följande samling(ar)

Visa enkel post