Från stödåtgärd till språkundervisning, en textanalys av kursplaner i modersmål från Lgr 69 till Lgr 11

Abstract

Sedan början av 1970-talet har modersmålsundervisning erbjudits till elever med annat modersmål än svenska och har sedan dess varit ett ämne under diskussion kring dess vara eller icke vara. Frågan om varför elever med annat modersmål än svenska ska undervisas i sitt modersmål går att härledas till dels forskning men också till ämnets kursplan och offentliga publikationer från regeringen. Denna studie ämnar undersöka modersmålsämnets kursplaner från Lgr 69 till Lgr 11 för att se hur ämnet genom åren motiverats och förändrats och till sist – hur kursplanernas innehåll kan associeras till forskning inom området. Utifrån en tematisk analys har kursplanerna för modersmål i Lgr 69, Lgr 80, Lpo 94 och Lgr 11 studerats, samt jämförts med vad som uttrycks i statliga offentliga utredningar, regeringens propositioner och språkforskning gällande modersmålets påverkan på det flerspråkiga barnets utveckling. De resultat som framgått visar hur ämnet från 1960-talet gått från en stödåtgärd för elever att bevara sina språkkunskaper i modersmålet, till att under 2010-talet gå mot en mer uttalad språkundervisning med betoning på modersmålets utvecklings positiva effekter på andraspråksutvecklingen och lärande inom övriga ämnen. Analysen har visat på tre teman genom ämnet motiverats; språkutveckling, identitetsutveckling och språket som kulturell länk, där dessa betonas mer eller mindre i de olika läroplanernas kursplaner. Utifrån den språkforskning som varit aktuell har den visat komma till uttryck främst i de senare kursplanerna, medan den i Lgr 69:s kursplan ej var lika framgående. De slutsatser som dragits i denna studie handlar om hur ämnet idag vilar på vetenskaplig grund, dock visar de organisatoriska problemen som uttrycks på svårigheter för ämnet att stärka sin status och möjligheter att tillgodose eleverna med den undervisning de är berättigade.