Nya partifamiljers effekt på valdeltagande

Abstract

Stark polarisering mellan vänster och höger längs den klassiska endimensionella ekonomiskpolitiska konfliktlinjen inom partisystem, är ett av alla de fenomen som gör att väljare upplever val som mer betydelsefulla och som i forskningen har en väldokumenterad positiv effekt valdeltagande. Denna studie tar sig an en mer underforskad fråga, nämligen huruvida parlamentsinträdet av nya partier från alternativa partifamiljer, som varken är vänster eller höger, kan bidra till höjt valdeltagande. De alternativa partifamiljer som studeras är nationalistiska och gröna. Hypotesen är att sådana partier, inför det aktuella valet då man valts in i parlament för första gången, har attraherat tidigare soffliggare och bidragit till höjt valdeltagande överlag genom utlovandet att etablera nya konfliktdimensioner. Studien genomförs med hjälp av en komparativ statistisk analys där nationella parlamentsval i EU-15 är analysenheterna. Ett totalurval görs i fråga om val mellan år 1982 och 2017. Resultaten ger oväntade men intressanta indikationer på att nationalistiska och gröna partiers parlamentsinträde, och den därpå följande flerdimensionella polariseringen, inte har triggat valdeltagande och därmed verkat annorlunda än en klassisk endimensionell vänster/höger-polarisering. Då nationalistiska och gröna partiers mobiliserande effekt på just soffliggare inte har kunnat påvisas, öppnas dörren för nya frågor om hur och varför sådana partier skördar framgångar.