• English
    • svenska
  • English 
    • English
    • svenska
  • Login
View Item 
  •   Home
  • Student essays / Studentuppsatser
  • Department of Law / Juridiska institutionen
  • Magisteruppsatser
  • View Item
  •   Home
  • Student essays / Studentuppsatser
  • Department of Law / Juridiska institutionen
  • Magisteruppsatser
  • View Item
JavaScript is disabled for your browser. Some features of this site may not work without it.

Föräldrarnas samarbetsförmåga i vårdnadsmål. En undersökning av innebörden av begreppet "föräldrarnas samarbetsförmåga" i gällande rätt, hur begreppet bedöms i praktiken samt hur betänkandet "Se barnet!" kan påverka framtida prövningar av samarbetsförmågan i vårdnadsmål.

Abstract
Efter en separation är det inte alltid naturligt för föräldrar att upprätthålla ett fungerande samarbete med varandra, i frågor som rör barnet. Genom 2006 års vårdnadsreform infördes kriteriet ”föräldrarnas samarbetsförmåga” i 6 kap. 5 § andra stycket FB, vilket är ytterligare en bedömningsgrund för domstolen vid avgörande av vårdnadsfrågan. Med anledning av att antalet vårdnadsmål har ökat drastiskt sedan införandet av bedömningsgrunden tillsattes 2014 års vårdnadsutredning, vilken utmynnade i betänkandet Se barnet! som presenterades i februari 2017. I betänkandet föreslås att bedömningsgrunden ska ersättas med ordalydelsen ”ta ett gemensamt ansvar”. Nuvarande ordalydelse, i 6 kap. 5 § andra stycket FB, anses av utredarna i betänkandet vara onödigt konfliktdrivande. Föreslagna ordalydelse har därför till avsikt att flytta fokus från föräldrarnas konflikt och samarbetssvårigheter, till hur samarbets-svårigheterna faktiskt påverkar barnet. Vilka potentiella effekter förslaget får i praktiken går inte med säkerhet att säga. Det har emellertid genom den genomförda praxisstudien visats på att de föräldrar som hamnar i domstol redan har en så pass infekterad relation till varandra, att deras konflikt vanligen redan har fått negativa effekter på barnet. Eftersom domstolen, vid avgörande av vårdnadsfrågan, ska göra en bedömning av vad som är bäst för barnet i det enskilda fallet kan gemensam vårdnad inte anses vara en lämplig vårdnadsform i de situationer där barnet har påverkats negativt av föräldrarnas konflikt, oavsett vårdnadsformens alla fördelar. I uppsatsen har redogjorts för en genomförd praxisstudie. Praxisstudien har haft till avsikt att undersöka hur hovrätterna har beaktat föräldrarnas samarbetsförmåga vid avgörande av vårdnadsfrågan. Vissa aspekter har kunnat utrönas i domstolarnas avgöranden, vilka har analyserats i förhållande till gällande rätt. Vidare har en undersökning och analys gjorts av vad det potentiellt skulle innebära, i de av hovrätten studerade avgörandena, om ordalydelsen i 6 kap. 5 § andra stycket FB istället varit enligt den i betänkandet föreslagna ordalydelsen: ”ta ett gemensamt ansvar”. Slutligen har potentiella övriga effekter av förslaget redogjorts för.
Degree
Student essay
URI
http://hdl.handle.net/2077/55448
Collections
  • Magisteruppsatser
View/Open
gupea_2077_55448_1.pdf (2.529Mb)
Date
2018-02-13
Author
Svantesson, Elin
Series/Report no.
2018:23
Language
swe
Metadata
Show full item record

DSpace software copyright © 2002-2016  DuraSpace
Contact Us | Send Feedback
Theme by 
Atmire NV
 

 

Browse

All of DSpaceCommunities & CollectionsBy Issue DateAuthorsTitlesSubjectsThis CollectionBy Issue DateAuthorsTitlesSubjects

My Account

LoginRegister

DSpace software copyright © 2002-2016  DuraSpace
Contact Us | Send Feedback
Theme by 
Atmire NV