| dc.description.abstract | I dagens individualiserade samhälle förväntas varje människa själv ta en rad beslut relaterade till sin konsumtion, men alla har inte kompetensen att göra det. Food literacy innebär kunna välja, planera, hantera, förbereda och äta mat utifrån perspektiven hälsa, ekonomi och miljö. Det är uppbyggt av tre dimensioner, den funktionella, den interaktiva och den kritiska. Nuvarande forskning om food literacy utgår från huruvida kompetensen kan förändra ungdomars matvanor och på det sättet minska andelen med fetma i befolkningen. Den här forskningsöversikten avviker från den stigen och ämnar istället göra en systematisk sammanställning och granskning av forskning om food literacy och dess relation till skolans aktörer och ämnet hem- och konsumentkunskap samt undersöka hur food literacy skulle fungera som verktyg i svensk hem- och konsumentkunskapsundervisning. Resultatet visade att hem- och konsumentkunskap ses som det ideala ämnet för undervisning i food literacy eftersom undervisningen har fokus på det interaktiva perspektivet. Trots detta är det svårt att ha food literacy-undervisning i ämnet eftersom det saknar tillräckliga resurser. Ämnet har för lite undervisningstid, för liten budget och för få behöriga lärare. Dessutom har föräldrar och andra lärare negativa attityder till ämnet. Vår slutsats är att food literacy trots detta skulle fungera väl som verktyg i undervisningen för hem- och konsumentkunskap. I svensk kontext bör food literacy ses som ett verktyg i undervisningen snarare än ett ämnesinnehåll. Framtida forskning bör fokusera på food literacy som ett verktyg för medvetna val och inte som ett verktyg för beteendeförändring. | sv |
