Kan man rå för sig själv? En tvärvetenskaplig analys av ansvar i ljuset av fri vilja.

Abstract

Kan man rå för sig själv? Titeln på uppsatsen anspelar på dess syfte - att undersöka hur rätten ser på rättfärdigandet av klander av individen. Historiskt sett har detta skett genom anknytningen till den fria viljan, och därigenom en kapacitet för skuld. Med tiden har det mer kommit att handla om klander för samhällets bästa, i strävan efter minimering av samhällsfarliga viljeyttringar. I uppsatsen har främst straffrätt, men även skadeståndsrätt, analyserats ur ett filosofiskt perspektiv bestående av olika teorier om fri vilja, och därefter förhållits till två naturvetenskapliga fält: kvantmekanik och neurofysiologi. Genom att förstå samtliga fält – de juridiska och de naturvetenskapliga – ur nämnda filosofiska perspektiv har en bild vuxit fram av hur naturvetenskapen och juridiken drar åt olika håll i en fråga som torde vara central för vad som gör oss till människor.

Frågor hanteras om huruvida rätten och naturvetenskapen kan ge en koherent bild av verkligheten och vad det skulle innebära om så inte vore fallet, hur rätten är internt koherent rättsområden emellan – i detta fall straffrätt och skadeståndsrätt - och hur väl idéerna och perspektiven inom rätten korresponderar med hur rätten kommuniceras. I slutändan handlar det om att kunna presentera en konsekvent verklighet, där straffrätten genom sin egen verklighetstro skulle kunna anses underminera själva den grund som skulle ge den legitimitet och rättfärdiga dess inkräktande i enskilda individers tillvaro.