Show simple item record

dc.contributor.authorBerner, Rut-Lina
dc.contributor.authorLarsson, Sofia
dc.date.accessioned2018-05-29T06:41:11Z
dc.date.available2018-05-29T06:41:11Z
dc.date.issued2018-05-29
dc.identifier.urihttp://hdl.handle.net/2077/56457
dc.description.abstractBakgrund Samvetsstress förklaras som en egen eller skonsammare form av utmattningssyndrom som drabbar anställda inom omvårdnadsyrken. Arbete bidrar till vårt mående och hur vårt liv ser ut. I den västerländska kulturen är det en viktig del av människors liv, där stora delar av dagen spenderas på arbetet. Det är viktigt att uppnå balans och harmoni mellan dagliga aktiviteter för att finna välbefinnande, det vill säga aktivitetsbalans. Inom vården larmas det om att arbetsbelastningen är orimligt hög, vilket har lett till många stressrelaterade sjukskrivningar. Syfte Att undersöka och jämföra förekomsten av samvetsstress hos verksamma arbetsterapeuter inom Närhälsan och den privata primärvården. Metod En kvantitativ tvärsnittsstudie. En webbenkät skickades ut till arbetsterapeuter inom Närhälsan och privat primärvård. Mann-Whitneys test har använts som statistisk analys för att undersöka skillnader och Spearmans rangkorrelationskoefficient för att mäta samband. Resultat Att inte hinna ge den vård patienten behöver och att utsättas för oförenliga krav i arbetet uppger arbetsterapeuter inom Närhälsan förekommer varje månad och får högst medianvärden i gruppen. Båda påståendena har dessutom ett värde på den övre delen av VAS-skalan (delfråga B) om hur dåligt samvete de ger deltagarna. Att vårdarbetet är så krävande att deltagarna inte har tid att ägna sig åt sina närmaste så som de skulle vilja får högst medianvärde inom privat primärvård och hamnar samtidigt på den övre delen av VAS- skalan. En signifikant skillnad kan ses (p=0.01) mellan grupperna i hur ofta man blir vittne till att en patient kränks och/eller skadas. Flera signifikanta samband kan också ses mellan hur länge arbetsterapeuterna arbetat på samma arbetsplats och fem av påståendena. Slutsats Deltagarna uppger att tre av nio påståenden i studien sker varje månad och i kombination med detta ger så dåligt samvete att de hamnar på den övre delen av VAS-skalan.sv
dc.language.isoswesv
dc.subjectPublic Healthsv
dc.subjectOccupational therapistsv
dc.subjectstress of conscience,sv
dc.subjectburnoutsv
dc.subjectprimary health caresv
dc.titleUPPLEVD SAMVETSSTRESS HOS ARBETSTERAPEUTER INOM PRIMÄRVÅRDEN EN JÄMFÖRELSE MELLAN NÄRHÄLSAN OCH PRIVAT PRIMÄRVÅRDsv
dc.typeText
dc.setspec.uppsokMedicine
dc.type.uppsokM2
dc.contributor.departmentGöteborgs universitet/Institutionen för neurovetenskap och fysiologiswe
dc.contributor.departmentGothenburg University/Institute of Neuroscience and Physiologyen
dc.type.degreeStudent essay


Files in this item

Thumbnail

This item appears in the following Collection(s)

Show simple item record