Aktieägarengagemang hos institutionella investerare. En teoretisk analys av EU:s regler om policy för aktieägarengagemang.

Abstract

Uppsatsen behandlar EU:s reglering av institutionella investerares aktieägarengagemang i börsbolag, genom regler om policy för aktieägaengagemang. Allt sedan finanskrisen 2008 har EU valt att lägga fram regler för att förhindra att en ny finanskris uppstår. Enligt EU-kommissionen var det bristande aktieägarengagemanget från institutionella investerare en bidragande orsak till att finanskrisen blev så omfattande som den blev. EU har valt att reglera institutionella investerares aktieägarengagemang genom direktiv 2017/828, och mer specifikt artikel 3 g om ”regler om policy för aktieägarengagemang”. Reglerna innehåller olika delar som en policy om aktieägarengagemang bör innehålla och ger således ett uttryck EU:s syn på vad som är ”korrekt” nivå av aktieägarengagemang. En viktig aspekt med reglerna är att de bygger på en följ- eller förklara-modell där institutionella investerare har möjlighet att förklara varför de inte följer reglerna. Uppsatsen analyserar vilka effekter reglerna teoretiskt kan tänkas få på nivån av aktieägarengagemang hos institutionella investerare. Genom att använda en kategorisering av olika typer av institutionella investerare minskas antalet subjekt som analyseras i uppsatsen. Analysen kommer fram till att de flesta institutionella investerares nivå av aktieägarengagemang teoretiskt sett inte kommer att påverkas av direktivet. En anledning till att direktivet inte kommer påverka de institutionella investerarna är att reglerna bygger på följ- eller förklara-modellen. De institutionella investerare som har en nivå av aktieägarengagemang som skiljer sig stort från EU:s regler kommer därför sannolikt välja att inte följa direktivet. Vissa andra institutionella investerare har istället en engagemangsnivå som nästan inte skiljer sig från EU:s regler, vilket även det bidrar till att reglerna ur ett teoretiskt perspektiv inte kan tänkas få så stor effekt. Bristen på effekt leder till en avslutande diskussion huruvida EU överhuvudtaget bör reglera frågan om aktieägarengagemang.