RIDTERAPI Förväntningar, upplevelser och upplevda effekter hos personer med neurologisk skada/sjukdom inskrivna på SU/Högsbo

Abstract

Bakgrund Ridterapi har använts som rehabiliteringsmetod i Sverige sedan slutet av 1950-talet. Insatsen omfattar stimulans och träning inom flertalet områden och lämpar sig för många grupper, såsom inom neurologi. Studier visar att ridterapi har en positiv effekt på fysiska och kognitiva aspekter. En vårdprofession, ofta arbetsterapeut och/eller fysioterapeut, måste närvara vid varje behandlingstillfälle. Inom Rehabiliteringsmedicin, på Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU)/Högsbo, bedriver ridterapiteamet bestående av arbetsterapeut, fysioterapeut och rehab. assistent, ridterapi en gång i veckan på en anpassad ridanläggning. Arbetsterapeut och fysioterapeut anpassar övningarna utifrån varje persons rehabiliteringsmål. Att undersöka förväntningar inför och upplevelser av ridterapi hos personer med neurologisk skada/sjukdom kan ge ytterligare kunskap och ligga till grund för att vidareutveckla ridterapin på SU/Högsbo. Då tidigare forskning inte visat några indikationer på skillnad mellan män och kvinnors upplevelse avseende effekt är det dessutom intressant att undersöka detta explorativt för målgruppen. Syfte Att undersöka förväntningar inför samt upplevelse och upplevda effekter av ridterapi hos personer med neurologisk skada/sjukdom. Metod En kvantitativ ansats med kvalitativa inslag. Enkät utformad av ridterapiteamet på SU/Högsbo som datainsamlingsmetod. Konsekutivt urval. Deltagarna var män och kvinnor i ålder från 21 år och uppåt som har drabbats av neurologisk skada/sjukdom och var inskrivna på Rehabiliteringsmedicin SU/Högsbo. Analys av insamlad data genomfördes deskriptivt och med Fishers exakta test i SPSS. Resultat Att förbättra balans framkom som det mest frekventa förekommande skälet till att vilja delta i ridterapi. Det fanns inga statistiskt signifikanta skillnader mellan män och kvinnor avseende upplevda effekter av ridterapin. Enkätsvaren indikerar att upplevda effekter av ridterapi var övervägande positiva. Slutsats En trend indikerar att deltagarna upplevde ridterapin som positiv i fråga om upplevd effekt. Det fanns ingen statistiskt signifikant skillnad mellan män och kvinnors upplevelse. Vidare forskning inom ämnet bör utgå från en RCT-studie, med en föregående pilotstudie, för att kunna undersöka huruvida ridterapi är effektiv som kompletterande rehabiliteringsmetod.