dc.contributor.author | Torpheimer, Andréa | |
dc.contributor.author | Öhlund, Rebecca | |
dc.date.accessioned | 2018-06-14T09:32:06Z | |
dc.date.available | 2018-06-14T09:32:06Z | |
dc.date.issued | 2018-06-14 | |
dc.identifier.uri | http://hdl.handle.net/2077/56631 | |
dc.description.abstract | Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva och ge djupare förståelse för
beslutsprocessen som omger projektet Västlänken.
Teori: Studien utgår från Cohen, March och Olsens (1972) Garbage can modell och
dess fyra strömmar för att belysa studiens intressefrågor. Modellen har
synliggjort vad som skett i beslutsprocessen och hur väl medborgarna och andra
aktörer har fått delta i processen kring Västlänken. Teorin om särkoppling av
Meyer och Rowan (1977) utgör ett ytterligare analytiskt verktyg för att belysa
hur relationen mellan prat, beslut och handling faktiskt ter sig i beslutsprocessen.
Metod: Studien är kvalitativ i sin karaktär och bygger på offentliga dokument och
semistrukturerade intervjuer. En innehållsanalys av dokument valdes för att
förklara kontexten av hur beslutsunderlagen gällande projektet Västlänken har
tillämpats och på vilka grunder besluten har fattats. Dokumenten bidrar med en
presentation av fakta. Denna analys kompletteras med semistrukturerade
intervjuer med förtroendevalda politiker, kommunfullmäktige och tjänstemän
inom Göteborg stad. Detta för att illustrera respondenternas uppfattningar samt
upplevelser av de aspekter som inte framkommit i dokumenten.
Resultat: Resultatet visade att Västlänken beskrevs som den lösning som gav störst
samhällsekonomisk nytta samtidigt som målsättningen om en järnvägstunnel
betraktas utgöra ett motiv för beslutet. Vidare synliggjordes att hur
medborgardialogen tillgodoses i beslutsprocessen har betydelse för i vilken grad
samhället accepterar eller gör motstånd till en förändring. Studien identifierade
främst två anledningar till det rådande motståndet. Den ena innebär att motiven
bakom projektet inte har förmedlats till allmänheten. Den andra anledningen
visar att det upplevda motståndet är starkt förknippat med särkoppling av vad
som förmedlas och vad som görs i praktiken. | sv |
dc.language.iso | swe | sv |
dc.subject | beslut | sv |
dc.subject | beslutsprocesser | sv |
dc.subject | Västlänken | sv |
dc.subject | Garbage can modellen | sv |
dc.subject | särkoppling | sv |
dc.subject | medborgardialog | sv |
dc.subject | motstånd | sv |
dc.title | När kartan inte passar terrängen - en fallstudie om projektet Västlänkens beslutsprocess, medborgardialogens betydelse och motståndets upphov | sv |
dc.type | Text | |
dc.setspec.uppsok | SocialBehaviourLaw | |
dc.type.uppsok | H2 | |
dc.contributor.department | University of Gothenburg/School of Public Administration | eng |
dc.contributor.department | Göteborgs universitet/Förvaltningshögskolan | swe |
dc.type.degree | Student essay | |