dc.contributor.author | Sandersson, Hanna | |
dc.contributor.author | Sylvén, Johanna | |
dc.date.accessioned | 2018-07-10T11:01:19Z | |
dc.date.available | 2018-07-10T11:01:19Z | |
dc.date.issued | 2018-07-10 | |
dc.identifier.uri | http://hdl.handle.net/2077/57091 | |
dc.description | Background: Within the Swedish health care system, the organ donation process is an established practice, yet people die waiting for organs. The investigation on donation and transplant issues from the state, indicates that organ donation is a core subject in today's society. Theatre nurses are one of the occupational groups in the perioperative team, who plays a central role in organ donation.
Purpose: The aim of this study is to describe how an organ donation process, from a deceased donor in the perioperative context, is experienced by participating theatre nurses. Method: A qualitative approach was chosen, where semistructured interviews were used for data collection. Six theatre nurses were interviewed, from three Swedish hospitals, with three different levels of care. Three of the theatre nurses had experience of both organ donation and transplantation, while the remaining three had only experience of donation. A phenomenographic research method was used to analyze data.
Result: Three categories are presented in the result. In the first category, The professional role, there are conceptions that the organ donation process was something that the theatre nurses linked to their profession. In the second category, The relationship with the teams, there is a variation of how the theatre nurses had an idea of the collaboration and support within the teams. Within the first two categories, The professional role and The relationship with the teams, a variety could be distinguished. The variation was based on the theatre nurses experience in the organ donation process. Even in the third category, The existential perspective, there was a variation. The variation was based on the individual theatre nurse internal conception and was unattached from the experience in the organ donation process. What emerged was that theatre nurses generally had a positive view of the organ donation process. However, there were also other varying conceptions of emotional character. Conclusion: By describing the experiences and conceptions of theatre nurses, increased knowledge can occur, as well as the theatre nurses profession, support, education, and the organization of the organ donation process. | sv |
dc.description.abstract | Bakgrund: Inom den svenska sjukvården är organdonationsprocessen en vedertagen verksamhet, ändå dör människor i väntan på organ. Statliga utredningen om donations- och transplantationsfrågor indikerar att organdonation är ett högaktuellt ämne i dagens samhälle. Operationssjuksköterskor är en är en av de yrkesgrupperna i det perioperativa teamet, som har en central roll vid organdonation.
Syfte: Studiens syfte är att beskriva operationssjuksköterskors erfarenheter och upplevelser av att delta vid organdonation från avliden donator i det perioperativa kontextet.
Metod: En kvalitativ ansats valdes, där semistrukturerade intervjuer användes för datainsamling. Sex operationssjuksköterskor intervjuades, från tre svenska sjukhus, med tre olika vårdnivåer. Tre av operationssjuksköterskorna hade erfarenhet av både organdonation och transplantation medan resterande tre endast hade erfarenhet av donation. En fenomenografisk forskningsmetod användes för att analysera data.
Resultat: Tre kategorier presenteras i resultatet. I första kategorin, Den professionella rollen, framkommer uppfattningar av att organdonationsprocessen var något som operationssjuksköterskorna kopplade till sin profession. I andra kategorin, Relationen till teamen, framkommer en variation, av hur operationssjuksköterskorna hade en uppfattning av samarbetet och stödet inom teamen. Inom de två förstnämnda kategorierna, Den professionella rollen och Relationen till teamen, kunde en variation urskiljas. Variationen utgick från operationssjuksköterskans erfarenhet inom organdonationsprocessen. Även i tredje kategorin Det existentiella perspektivet, fanns en variation. Variationen grundade sig i den enskilda operationssjuksköterskans inre uppfattning och var oberoende av erfarenheten inom organdonationsprocessen. Det som framkom var att operationssjuksköterskorna generellt hade en positiv uppfattning av organdonationsprocessen. Dock framkom det även andra varierande uppfattningar av känslomässig karaktär.
Slutsats: Genom att beskriva operationssjuksköterskors erfarenheter och uppfattningar kan en ökad kunskapsutveckling ske av såväl operationssjuksköterskans profession, stöd och utbildning, som verksamheten kring organdonationsprocessen. | sv |
dc.language.iso | swe | sv |
dc.subject | Organdonationsprocessen | sv |
dc.subject | uppfattningar | sv |
dc.subject | erfarenheter | sv |
dc.subject | perioperativ vård | sv |
dc.subject | fenomenografi | sv |
dc.subject | operationssjuksköterskor | sv |
dc.title | Livets slutna cirkel | sv |
dc.title.alternative | The closed circle of life 15 hp | sv |
dc.type | Text | |
dc.setspec.uppsok | Medicine | |
dc.type.uppsok | H1 | |
dc.contributor.department | University of Gothenburg/Institute of Health and Care Sciences | |
dc.contributor.department | Göteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa | |
dc.type.degree | Student essay | |