Extra anpassningar - en naturlig del av lärarens dagliga arbete?

Abstract

Abstract

Titel Extra anpassningar – en naturlig del av lärarens dagliga arbete?

Syfte och frågeställningar Syftet med studien var att undersöka sex lärares uppfattning om och arbete med extra anpassningar, samt att undersöka deras erfarenhet av att arbeta med extra anpassningar i sin undervisning. Frågeställningar: • Hur tolkar lärarna begreppet extra anpassningar? • Hur arbetar lärarna med extra anpassningar i sin undervisning och hur följs de upp? • Vilka möjligheter och vilka hinder upplever lärarna i arbetet med extra anpassningar?

Teori Studien har utgått från några specialpedagogiska perspektiv; relationella perspektivet och kategoriska perspektivet (Emanuelsson, I. Persson, B. & Rosenqvist, J. 2001), i kombination med det sociokulturella perspektivet (Säljö, 2005). I studien undersöktes hur ovan nämnda teoretiska perspektiv framträdde i lärarnas beskrivningar av sin syn på och sitt arbete med extra anpassningar.

Metod Vår studie har byggt på ett empiriskt material, insamlat från sex olika lärare. Studien har haft en fenomenologisk ansats med en kvalitativ, halvstrukturerad forskningsintervju som metod, där respondenterna valts utifrån ett bekvämlighetsurval. Studien har genomförts på tre grundskolor, F-6, i två olika kommuner.

Resultat Resultat visar att alla respondenter arbetar för att tillgodose varje enskild elev med fungerande extra anpassningar. De är positivt inställda till arbetet med extra anpassningar. Det framkommer dock att arbetet med extra anpassningar tar tid gällande planering, genomförande, dokumentation och uppföljning, vilket kan ses som både en möjlighet och samtidigt som ett hinder. Anpassningar kring pedagogisk tillgänglighet är mest förkommande, som exempel nämns bildstöd, tydlig struktur, tät återkoppling och extra instruktioner.