Den manliga förövarens rätt En diskursanalytisk studie av framställningen av våldtäkt och den misstänkte förövaren i tingsrättsdomar
Sammanfattning
Det övergripande syftet med studien var att undersöka och fördjupa kunskapen om hur den misstänkte förövaren framställs i tingsrättsdomar, avkunnade under året 2015, avseende sexualbrottet våldtäkt. Studien omfattar 18 domar från sex olika tingsrätter i Sverige där offret var kvinna över 18 år och den misstänkte förövaren var man över 18 år samt att målsäganden och den tilltalade har eller har haft en relation i form av att de har varit ett par, vänner, kollegor eller liknande.
De frågeställningar som utarbetats och besvarat i studien handlar om hur våldtäkt och den misstänkte förövaren framställs och konstrueras i domarna. Vilka diskurser som framkommer i materialet och hur de kan beskrivas samt vilka samhälleliga konsekvenser detta medför ut ett könsmaktsperspektiv. Metoden utgörs av är kritisk diskursanalys och det teoretiska ramverket består av ett socialkonstruktionistiskt perspektiv samt genusteori.
Genom analysen har en diskursiv praktik identifierats i materialet bestående av sju diskurser som bland annat visar att förövarens ansvar döljs på olika sätt och den manliga förövarens överordning. Det genomgripande sambandet mellan diskursiv och social praktik var avsaknad av könets betydelse, det vill säga att rätten inte tar hänsyn eller reflekterar över de faktiska skillnader som finns mellan män och kvinnor. En av studiens slutsatser är att våldtäkt konstrueras som en sexuell handling genom användandet av en sexuell vokabulär. En viktig fråga för vidare forskning är att studera hur den misstänkte förövarens syn på ansvar påverkas av det rättsliga domslutet.
Examinationsnivå
Student essay
Fil(er)
Datum
2018-07-23Författare
Lundquist, Frida
Nyckelord
Våldtäkt, förövare, diskursanalys, kön, tingsrättsdomar
Språk
swe