Studiero – En studie om lärares uppfattningar av studiero i klassrumet

Abstract

Studiens utgångspunkt har varit den mediala och politiska diskussion, som de senaste åren till stor del kommit att handla om möjligheten att tillförsäkrar elever studiero i svensk skola. Förutom detta har egna erfarenheter från verksamhetsförlagd utbildning (VFU) legat till grund. Syftet var att undersöka hur grundskolelärare i årskurs 3 - 6 resonerar kring studiero, samt hur de arbetar för att skapa studiero i klassrummen. För att besvara studiens syfte användes följande frågeställningar: • Vad anser grundskolelärare i årskurs 3 - 6 är studiero i klassrummet? • Hur arbetar grundskolelärare i årskurs 3 - 6 för att främja studiero i klassrummet? • Vilka faktorer påverkar studieron i klassrummet enligt grundskolelärare i årskurs 3 -6? Fem verksamma lärare i årskurserna 3 - 6, från fyra skolor i Västra Götaland intervjuades. Insamlad data bearbetades genom tematisk analys utifrån inramningsteorin samt tidigare forskning. Studiens huvudsakliga slutsatser är att lärarnas uppfattningen om vad studiero innebär, är beroende av situation. Eleverna ska kunna ägna sig åt varje enskild lektions syftet. Bristen på studiero hänger ihop med avsaknaden av tydlig kontroll (stark inramning). Strategier inom stark inramning blir ofta lösningen när studieron försämras. Elevernas fysiska välbefinnande, som mättnad och sömn, var enligt lärarna faktorer av betydelse för studieron, såväl som placeringar, kommunikation och lektionsstruktur. Det råder en attraktion och dragningskraft mot svag inramning (implicit kontroll), där eleverna inkluderas i beslutfattande. Trots detta har det visat sig att samtliga lärare i studien använder strategier som karaktäriseras av både stark och svag inramning för att skapa och upprätthålla studiero.