dc.contributor.author | Shimizu, Yukiko | |
dc.date.accessioned | 2018-08-25T16:24:45Z | |
dc.date.available | 2018-08-25T16:24:45Z | |
dc.date.issued | 2018-08-25 | |
dc.identifier.uri | http://hdl.handle.net/2077/57441 | |
dc.description.abstract | Syfte:
De här studien behandlar frågor om kultur i språkundervisning. Specifikt studeras lärares upplevelser av sitt arbete med undervisning i japanska och de kollisioner, svårigheter de stöter på, och metoder de använder sig av. Studien sätter fokus på tre frågeställningar: hur ser japanska lärare på villkor för västländska studenter i sin undervisning, vilka kulturella kollisioner uppstår, och hur hanteras kollisionerna av lärarna.
Teori:
Utifrån studiens syfte bearbetas språk, undervisning och normer utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv. Med hjälp av diskursanalys, studeras hur ideologi och normer återskapas i lektioner i japanska. Eftersom normskillnaderna handlar om rättigheter och jämlikhet, refereras genusperspektiv med kritiskt antagande.
Metod:
Jag har genomfört en deltagande observation av klassrumspraktik samt fördjupande samtal med undervisande lärare. Utgångspunkten har varit i en diskursanalys med kritiskt inslag för att se hur japanska normer reproduceras i undervisningen. Diskursanalys har också använts i intervjuer av sex japanska lärare för att förstå vad som anses med kulturella kollisioner, hur detta hanteras och varför.
Resultat:
Rättigheter, jämställdhet och hög tolerans mot olikheter ses som gemensamma villkor för att undervisa studenter i Sverige. Däremot, syns skillnader mellan de japanska lärarna i vad som anses som kollisioner och hur dessa hanteras i klassrummet. En del lärare använder inte genuskänsligt material i klassen för att undvika att såra någon students känslor. Vissa lärare använder huvudsakligen allt material för att visa att det är ett faktum i det japanska samhället. Anledningen till variationen kan vara relaterad till inte endast varje lärares unika erfarenheter som har påverkat deras tänkande och värderingar, utan också relaterad till inställning till språk och lärande, samt deras situation som minoritet i Sverige. En aktiv användning av normproblematiska material i språklektioner hittades inte. Framtidens utredning blir att studera hur normkänsliga material kan användas aktivt för att gynna studenternas lärande. | sv |
dc.language.iso | swe | sv |
dc.relation.ispartofseries | Magister | sv |
dc.relation.ispartofseries | VT18 IPS PDA161:13 | sv |
dc.subject | kulturella kollisioner | sv |
dc.subject | normer | sv |
dc.subject | socialkonstruktivism | sv |
dc.subject | diskursanalys | sv |
dc.subject | kritiskpedagogik | sv |
dc.subject | problem-based learning | sv |
dc.title | SPRÅKUNDERVISNINGENS KULTURELLA KOLLISIONER En studie om undervisning i japanska | sv |
dc.type | Text | eng |
dc.setspec.uppsok | SocialBehaviourLaw | |
dc.type.uppsok | H1 | |
dc.contributor.department | University of Gothenburg/Department of education and special education | eng |
dc.contributor.department | Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik och specialpedagogik | swe |
dc.type.degree | Student Essay | eng |