Show simple item record

dc.contributor.authorShimizu, Yukiko
dc.date.accessioned2018-08-25T16:24:45Z
dc.date.available2018-08-25T16:24:45Z
dc.date.issued2018-08-25
dc.identifier.urihttp://hdl.handle.net/2077/57441
dc.description.abstractSyfte: De här studien behandlar frågor om kultur i språkundervisning. Specifikt studeras lärares upplevelser av sitt arbete med undervisning i japanska och de kollisioner, svårigheter de stöter på, och metoder de använder sig av. Studien sätter fokus på tre frågeställningar: hur ser japanska lärare på villkor för västländska studenter i sin undervisning, vilka kulturella kollisioner uppstår, och hur hanteras kollisionerna av lärarna. Teori: Utifrån studiens syfte bearbetas språk, undervisning och normer utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv. Med hjälp av diskursanalys, studeras hur ideologi och normer återskapas i lektioner i japanska. Eftersom normskillnaderna handlar om rättigheter och jämlikhet, refereras genusperspektiv med kritiskt antagande. Metod: Jag har genomfört en deltagande observation av klassrumspraktik samt fördjupande samtal med undervisande lärare. Utgångspunkten har varit i en diskursanalys med kritiskt inslag för att se hur japanska normer reproduceras i undervisningen. Diskursanalys har också använts i intervjuer av sex japanska lärare för att förstå vad som anses med kulturella kollisioner, hur detta hanteras och varför. Resultat: Rättigheter, jämställdhet och hög tolerans mot olikheter ses som gemensamma villkor för att undervisa studenter i Sverige. Däremot, syns skillnader mellan de japanska lärarna i vad som anses som kollisioner och hur dessa hanteras i klassrummet. En del lärare använder inte genuskänsligt material i klassen för att undvika att såra någon students känslor. Vissa lärare använder huvudsakligen allt material för att visa att det är ett faktum i det japanska samhället. Anledningen till variationen kan vara relaterad till inte endast varje lärares unika erfarenheter som har påverkat deras tänkande och värderingar, utan också relaterad till inställning till språk och lärande, samt deras situation som minoritet i Sverige. En aktiv användning av normproblematiska material i språklektioner hittades inte. Framtidens utredning blir att studera hur normkänsliga material kan användas aktivt för att gynna studenternas lärande.sv
dc.language.isoswesv
dc.relation.ispartofseriesMagistersv
dc.relation.ispartofseriesVT18 IPS PDA161:13sv
dc.subjectkulturella kollisionersv
dc.subjectnormersv
dc.subjectsocialkonstruktivismsv
dc.subjectdiskursanalyssv
dc.subjectkritiskpedagogiksv
dc.subjectproblem-based learningsv
dc.titleSPRÅKUNDERVISNINGENS KULTURELLA KOLLISIONER En studie om undervisning i japanskasv
dc.typeTexteng
dc.setspec.uppsokSocialBehaviourLaw
dc.type.uppsokH1
dc.contributor.departmentUniversity of Gothenburg/Department of education and special educationeng
dc.contributor.departmentGöteborgs universitet/Institutionen för pedagogik och specialpedagogikswe
dc.type.degreeStudent Essayeng


Files in this item

Thumbnail

This item appears in the following Collection(s)

Show simple item record