Belöningssystem och oönskat beteende inom detaljhandeln - En beskrivning om kopplingen mellan belöningssystem och personliga angelägenheter inom detaljhandeln.

Abstract

Bakgrund och problem: Detaljhandeln är en bransch som präglas av förändringar. Tidigare studier visar att brist på kompetens och utbildning hos sina medarbetare har blivit allt vanligare. Studier tyder även på att det är utmanande för företagen att hitta kompetenta medarbetare som även besitter rätt attityder och värderingar. Det här kan vara en bidragande faktor till att medarbetare uppvisar ett oönskat beteende i form av personliga angelägenheter under arbetstid. Därav påpekar tidigare författare att företag kan använda olika styrformer för att styra medarbetarnas beteenden i rätt riktning, där belöningssystem är ett sådant. Problemformuleringar: Hur uppfattas ett belöningssystem inom detaljhandeln? - Hur ser användningen av personliga angelägenheter ut och hur hanteras detta inom detaljhandeln? - Finns det någon koppling mellan användningen av ett belöningssystem och personliga angelägenheter inom detaljhandeln? Syfte: Syftet med uppsatsen var att beskriva om det fanns en koppling mellan användningen av ett belöningssystem och oönskat beteende inom detaljhandeln. Avsikten var att skapa förståelse över hur och när ett oönskat beteende i form av personliga angelägenheter bedrivs av medarbetarna, samt om beteendet kan få ökade respektive minskade effekter genom användningen av ett belöningssystem. Som en del av detta ämnade uppsatsen att beskriva hur ett belöningssystem uppfattas inom detaljhandeln samt att skapa förståelse över hur butikschefer kan hantera det oönskade beteendet med hjälp av styrsystem. Avgränsningar: Uppsatsen har enbart berört detaljhandeln som bransch, vilket betyder att respondenterna består av butikschefer och medarbetare från denna bransch. Belöningar kommer att behandlas som något extra utöver den ordinarie lönen för utförda arbetsprestationer. Endast styrsystemen av Merchant och Van der Stede (2012) samt belöningssystem kommer att beaktas. Slutligen kommer enbart personliga angelägenheter som ett oönskat beteende uppmärksammas. Metod: Denna uppsats har använt sig av en kvalitativ forskningsmetod genom utförda anonyma semistrukturerade intervjuer. Respondenterna bestod av tre stycken butikschefer samt tre stycken medarbetare inom detaljhandeln och är i olika åldersspann, av olika kön samt olika lång erfarenhet. Teoretisk referensram: Den teoretiska referensramen består av forskning gällande styr-och belöningssystem. Tillhörande kapitel gällande tidigare forskning kring personliga angelägenheter under arbetstid avslutar den teoretiska referensramen. Resultat och slutsatser: Uppsatsens resultat tyder på att 50% av respondenterna uppfattar belöningssystemet som tillfredsställande och motiverande, där butikscheferna föredrar ett gruppbaserat belöningssystem medan medarbetarna i sin tur föredrar ett individsbaserat. Belöningssystemet uppfattas istället som bidragande till högre försäljning, teamkänsla bättre arbetsprestationer. Vidare menar medarbetarna att deras personliga angelägenheter endast tas i bruk under befogad rasttid och att butikscheferna i sin tur hanterar detta främst genom handlingsstyrning. Slutligen har ingen direkt koppling hittats mellan ett belöningssystem och personliga angelägenheter. Förslag till vidare studier: Då tidigare studier nämner att det inte finns tillräcklig med forskning kring ämnet gällande personliga angelägenheter under arbetstid, finns det därför intresse av att fortsätta studera ämnet. Det hade därför varit intressant att studera vad chefer gör under arbetstid, eller att studera ämnet i en annan miljö och bransch.