VÄRDERING AV ARBETSPRESTATIONER I POLICY OCH PRAKTIK - En kvalitativ fallstudie om prestationsbedömning och individuell lönesättning i högskolan

Abstract

Syfte: Denna uppsats är en undersökning av hur prestationsbedömning och individuell lönesättning i samband med lönerevision går till i praktiken i en större organisation. Uppsatsens syfte är att beskriva vilka formella principer och riktlinjer som styr prestationsbedömningen och lönesättningen samt förstå hur löneprocessens olika aktörer tolkar och tillämpar dessa principer och riktlinjer med fokus på vad som bedöms och värderas och hur denna bedömning och värdering går till. Teori: Analysen och tolkningen av det empiriska materialet har inspirerats av valuation studies (eller valueringsteori) och översättningsperspektivet. Centrala begrepp och idéer från dessa två teoretiska perspektiv har väglett analys- och tolkningsarbetet och bidragit till att sätta sökarljuset på olika aspekter av värdering av arbetsprestationer samt olika tolkningar och tillämpningar av dessa aspekter. Metod: Undersökningen bygger på en kvalitativ forskningsstrategi och kan karaktäriseras som en fallstudie där prestationsbedömning och individuell lönesättning studerats i en organisation, Göteborgs universitet. Undersökningens empiriska material utgörs av dokument i form av centrala och lokala kollektivavtal, lönepolicy och lönekriterier samt kvalitativa intervjuer med centrala aktörer i lönesättningen – HR-personal, fackliga representanter och lönesättande chefer. Resultat: Studiens resultat visar att de organisationsgemensamma formella principerna och riktlinjerna för lönesättning vid lönerevision innehåller en del anvisningar för vad, vilka prestationer, som värderas och hur värderingen av prestation ska gå till. Riktlinjerna är dock av generell karaktär och konkretisering på lokal nivå där prestationsbedömningen och lönesättningen görs är därmed nödvändig. Det medför att ett visst tolkningsarbete måste ske på institutionsnivå, vilket i sin tur skapar utrymme för redigering av de generella idéer som finns på högre nivå i organisationen. Resultatet visar också att det finns en variation i de olika aktörernas tolkning och tillämpning av individuell och prestationsrelaterad lönesättning, framförallt avseende hur värderingen av prestation går till eller hur man anser att denna värdering bör gå till. Detta kan förstås som att aktörerna gjort olika översättningar av de formella principerna och riktlinjerna för lönesättning, vilket, framförallt på institutionsnivå, resulterat i olika värderingspraktiker.