| dc.description.abstract | Nyckelord: Tyst läsning, läsutveckling, läs- och skrivsvårigheter, The simple
view of reading, Matteuseffekten.
Abstract
Titel: Tyst läsning i skolan – observationer och intervjuer av elever i årskurs 3.
Syftet med denna studie var att undersöka hur elever i årskurs 3 agerar under lektioner med tyst läsning i skolan och hur de uttrycker sig om läsning.
Frågeställningarna var:
Hur agerar eleverna under lektioner med tyst läsning i de observerade klassrummen?
Hur uttrycker eleverna sig om sin inställning till läsning?
Hur uttrycker eleverna sig om sin egen läsning?
Det teoretiska ramverket utgick från sociokulturell teori (Vygotskij, 2001) och specialpedagogiska perspektiv med tyngdpunkt på Haugs dilemmaperspektiv (Haug, 1998). Studien var kvalitativ, inspirerad av etnografisk ansats. Metoderna som användes för insamling av empiri var kombinationen av observationer och intervjuer. Studien genomfördes i årskurs tre på två olika skolor och urvalet gjordes genom ett bekvämlighetsurval. Analysmetoden av det producerade materialet utgick från Fangens analys av observationsmaterial (Fangen, 2005).
Resultatet av studien visade att de elever som under lektioner med tyst läsning i huvudsak ägnade tiden åt att läsa, i de flesta fall hade god avkodningsförmåga och läste med flyt. De hade också strategier för att kunna ta sig an och förstå nya ord. Samtliga uttryckte en positiv inställning till läsning, och flertalet hade läsning som ett naturligt inslag i hemmiljön. Elever som under lektionerna ägnade sin tid till stor del åt annat än läsning, hade vanligtvis inte kommit så långt i sin läsutveckling att de nått läsflyt. De hade ännu inte utvecklat effektiva strategier för läsförståelse, och uttryckte att de upplevde den egna läsningen som ansträngande. Läsning på fritiden förekom hos denna grupp elever sällan. Att tidigt uppmärksamma elever som ägnar lektionerna med tyst läsning till annat och att stödja dessa elever på både grupp- och individnivå, är | sv |
