MIKROPLASTER UR ETT KOLLEKTIVT HANDLANDE PERSPEKTIV En fallstudie av Sverige

Abstract

Miljöproblem har ofta en gränsöverskridande karaktär och mikroplaster är inget undantag. För att lösa globala gränsöverskridande problem behövs samarbete mellan stater, eftersom alla stater bidrar till problemet. Syftet med uppsatsen är att utifrån teorin om kollektivt handlande undersöka hur ett samarbete gällande lösandet av mikroplastproblematiken kan se ut. Det kollektiva handlandet gäller dock för samarbete mellan individer, men utgående från teorin görs ett försök att ta fram en mall för vad som kännetecknar samarbetande stater. För att undersöka detta kommer Sveriges nationella, regionala och globala arbete att granskas genom kvalitativ textanalys. Den nationella delen representeras av de svenska miljömålen. Regionalt kommer det svenska arbetet inom EU och HELCOM att undersökas och den globala delen utgörs av FN:s Agenda 2030. Genom att kartlägga lagstiftning, konventioner, policys och handlingsplaner som antagits av den svenska staten fås en bild av hur en stat som samarbetar gällande mikroplaster kan arbeta. Studiens resultat visar att EU-lagstiftningen är implementerad i svensk rätt och att HELCOM:s mål till största delen uppfylls. Däremot bedöms vare sig det svenska miljömålet "Hav i balans samt levande kust och skärgård" eller det globala målet ”Hav och marina resurser” uppfyllas. Sverige har en del frivilliga åtaganden, både inom HELCOM och Agenda 2030, som visar på en vilja att samarbeta och att bidra till lösandet av mikroplastproblematiken, även där de uppställda målen inte nås fullt ut.