dc.contributor.author | Falkenberg, Julia | |
dc.date.accessioned | 2019-02-01T14:49:03Z | |
dc.date.available | 2019-02-01T14:49:03Z | |
dc.date.issued | 2019-02-01 | |
dc.identifier.uri | http://hdl.handle.net/2077/58859 | |
dc.description.abstract | Syfte: Studien syftar till att öka förståelsen för vilka förutsättningar professionsutvecklande
styrmedel inom skolan, i detta fall förstelärarreformen, kräver för att vara
framgångsrika och uppfylla de politiskt uppsatta målen. Den syftar även till att öka
förståelsen för hur olika förutsättningar hänger ihop med varandra och med att
implementera en professionsutvecklande policy inom skolan.
Teori: Bo Rothsteins implementeringsteori om förutsättningar på beslutsnivå,
implementeringsnivå och legitimitet samt Lennart Lundquists teori om
närbyråkraternas vilja, kunna och förstå .
Metod: Dokumentstudie av politiska dokument i beslutskedjan, som promemoria,
proposition, remissvar, motioner och lagtext samt intervjustudie av rektor,
förstelärare och lärare på gymnasie- samt grundskola.
Resultat: En del starka och en del svagare förutsättningar för att förstelärarreformen ska vara
framgångsrik kan identifieras. Reformen har tillåtit ett mycket stort
handlingsutrymme åt lokal nivå vilket inneburit möjlighet till situationsanpassning
men även svårigheter. | sv |
dc.language.iso | swe | sv |
dc.subject | implementeringsteori | sv |
dc.subject | närbyråkrater | sv |
dc.subject | förstelärarreformen | sv |
dc.title | Statushöjande styrmedel inom skolan. En studie om förstelärarreformens förutsättningar att lyckas | sv |
dc.type | Text | |
dc.setspec.uppsok | SocialBehaviourLaw | |
dc.type.uppsok | H2 | |
dc.contributor.department | University of Gothenburg/School of Public Administration | eng |
dc.contributor.department | Göteborgs universitet/Förvaltningshögskolan | swe |
dc.type.degree | Student essay | |