Stympad eller stylad? - En kritisk granskning av lagstiftarens uppfattning om könsstympning och kosmetisk intimkirurgi på kvinnor
Abstract
Sedan år 1982 finns i svensk lagstiftning ett absolut förbud mot kvinnlig könsstympning. Samtidigt som alla former av könsstympande ingrepp är totalt förbjudna får intimkirurgiska ingrepp av kosmetisk natur utföras på kvinnor så länge de samtyckt till ingreppet. Gemensamt för dessa ingrepp, som vid en första anblick kan te sig mycket varierande, är att båda (i vissa fall) utförs i en kontrollerad miljö av medicinskt utbildad personal på vuxna kvinnor som själva efterfrågat ingreppen. Uppsatsens syfte är att kritiskt granska och analysera varför dessa ingrepp behandlas på så vitt skilda sätt i den straffrättsliga kontexten samt undersöka lagstiftarens bakomliggande föreställningar om vilket subjekt som kan lämna ett giltigt samtycke till ingrepp i det kvinnliga könsorganet.
För att besvara syftet görs en inledande jämförelse mellan de båda ingreppen för att utröna dess skillnader och likheter samt en utredning om vilka överväganden som låg bakom nuvarande lagstiftning och hur ingreppen idag behandlas i den straffrättsliga lagstiftningen. Denna jämförelse och utredning ligger sedan till grund för analysen av varför ingreppen behandlas olika och vilka föreställningar om rättssubjektet som renderar i denna åtskillnad. Analysen görs med hjälp av teoretiska verktyg tillhörande tre olika teoretiska ingångar – en feministisk, en intersektionell och en kontextuell ingång.
Den kritiska granskningen och analysen leder fram till resultatet att den främsta anledningen till att ingreppen behandlas olika i den straffrättsliga kontexten är lagstiftarens oförmåga att skönja strukturer och maktdimensioner i det egna samhället. Eftersom den hegemoniska världsbilden utgår från västvärlden är lagstiftaren endast förmögen att urskilja maktdimensioner och påtryckningar som sker i andra samhällen än det egna. Lagstiftaren kan bara identifiera direkta påtryckningar från andra individer och är därmed oförmögen att skönja indirekta påtryckningar från samhället. Könsstympande ingrepp som icke-västerländska kvinnor genomgår ses alltid som ett uttryck för mäns makt och våld över kvinnor. Intimkirurgiska ingrepp av kosmetisk natur som efterfrågas av västerländska kvinnor ses emellertid alltid som ett uttryck för individens autonomitet och dess avsaknad av påverkan från rådande samhällsnormer. Lagstiftarens uppfattning om de båda ingreppen förefaller vara färgad av en oförmåga att se brister och påverkansfaktorer inom den egna kontexten i kombination med ett ensidigt och nedlåtande synsätt på sedvänjor inom andra samhällen.
Degree
Student essay
Collections
View/ Open
Date
2019-02-08Author
Sveindal, Alexandra
Series/Report no.
2019:12
Language
swe