Ekonomistyrning för hållbarhet -En fallstudie av ett företag inom möbelbranschen

Abstract

Bakgrund och problem: Hållbarhetsproblem har på senare tid blivit mer uppmärksammat vilket har lett till att företag fått ökade krav på sig och fått ta ett större ansvar för hållbarhet. Särskilt tillverkningsindustrin har fått en ökad press på grund av industrins stora påverkan på miljön. För att uppnå en hållbar verksamhet krävs att företag använder sig av ekonomistyrning för hållbarhet. Ett sätt att göra detta är genom att integrera hållbarhetsaspekter i ett ekonomistyrningspaket (MCSP). Det balanserade styrkortet (BSC) som är en del av MSCP har tidigare studerats individuellt medan Malmi och Brown menar att ekonomistyrning bör studeras som ett paket då de olika styrverktygen påverkar varandra. Frågan kvarstår då hur BSC påverkar respektive påverkas av resterande styrverktyg i MCSP. Syfte: Syftet med uppsatsen är att bidra till en ökad förståelse för hur ett textil- och möbelföretag i praktiken kan integrera hållbarhet i sitt MCSP. Uppsatsen ämnar även till att försöka förstå hur företagets BSC används för att styra mot hållbarhet samt hur BSC hänger ihop med resterande styrverktyg. Avgränsningar: Studien har avgränsats genom att endast genomföra intervjuer med ledningen. Därmed behandlas inte åsikter på operationell nivå. Metod: För att få en uppfattning om hur ett företag tillämpar hållbara ekonomistyrningsverktyg i praktiken genomfördes en kvalitativ studie i form av en fallstudie vilket i föreliggande uppsats innebär fokus på ett enda fall, ett möbeltillverkarföretag som arbetar med hållbarhetsfrågor och är välkända för sitt BSC. Vidare genomfördes fem semistrukturerade intervjuer både på plats, via telefon och mail. Resultat och slutsatser: Resultatet visar att företaget använder fyra av fem styrningsverktyg för att styra mot hållbarhet. Vi har identifierat att de mest framträdande verktygen är deras starka kultur och BSC som är en del i de cybernetiska styrverktygen. BSC ska vara en naturlig del av arbetet i alla nivåer inom organisationen, målen sätts, följs upp och kommuniceras ut genom BSC. BSC som egentligen är ett enskilt verktyg inom cybernetiska styrverktyg, har i Kinnarps fall hamnat i centrum av hela MCSP och har en koppling till kulturella, administrativa- och planerings styrverktyg. Avslutningsvis upplever författarna Kinnarps hållbarhetsarbete som lyckat samt på god väg till att bli bättre. Förslag till fortsatt forskning: Då denna uppsats endast fokuserat på ett företag kan framtida forskningar undersöka fler företag inom branschen för att se om ett mönster kan hittas. Vidare kan framtida forskning inkludera respondenter från operationell nivå för att se hur styrningen uppfattas i flera nivåer av företaget. Slutligen ger vi förslag om att fördjupad forskning kan göras på andra styrverktyg i paketet och även undersöka förhållandet mellan andra verktyg.