Kommunikation i matematikklassrummet - En observationsstudie av lärares frågor under matematiklektioner på lågstadiet i New York

Abstract

Syftet med studien är att identifiera och beskriva vilka sorts frågor lärare ställer till eleverna under matematematiklektioner, hur eleverna besvarar dem och hur frågorna möjliggör elever-nas lärande i matematik. Studien kombinerar det sociokulturella och det socialkonstruktivist-iska perspektivet på lärande för att med dessa som utgångspunkt rama in begrepp som kommu-nikation och reflektion samt dess betydelse i matematikundervisningen. För att analysera frå-gorna har ett analysverktyg (Cunningham, 1987) använts för att kategorisera frågor utifrån vil-ken kognitiv nivå de möjliggör. För att möta syftet och eftersom det är kommunikation mellan lärare och elever som analyseras har videoinspelade observationer använts som datainsamlings-metod. Material från två lärares matematiklektioner har transkriberats, kodats och analyserats utifrån analysverktyget. De två lektionernas innehåll baseras på arbetssättet Context for Le-arning Mathematics (Fosnot & Dolk, 2001) men med olika innehåll i de två klasserna som motsvarar årskurs 1 och 3 i Sverige. Huvudresultatet av studien visar att faktafrågor och konceptuella låg-konvergenta frågor är de som dominerar i båda lärarnas matematikundervisning. Elevernas besvarande av dessa frågor var korta i form av ja, nej eller något av de alternativ som lärarna frågade efter. Däremot visade resultatet att de lägre kognitiva frågorna ligger till grund för att läraren ska kunna ställa de högre kognitiva frågorna. Med de förstnämnda frågorna fick lärarna reda på elevernas svar av sum-man/produkten av två tal, elevernas tänkande eller tillvägagångssätt, vilket verkade avgörande för att efterhand kunna komplettera med de högre kognitiva frågorna där elevernas svar blev längre och innehöll bland annat förklaringar, analys och reflektion.