Visa enkel post

dc.contributor.authorNaurin, Malin
dc.date.accessioned2019-03-11T10:56:21Z
dc.date.available2019-03-11T10:56:21Z
dc.date.issued2019-03-11
dc.identifier.urihttp://hdl.handle.net/2077/59627
dc.description.abstractSyftet med studien är att kartlägga på vilket sätt lärare använder Informations- och kommunikationsteknik och digitala verktyg i matematikundervisningen. Här klargörs de argument lärare nämner när de motiverar sitt val av verktyg. Studien tydliggör de olika användningsområden som lärare identifierar för olika digitala verktyg i matematikundervisningen och utgår från intervjuer av lärare som delger sina upplevelser och erfarenheter. Resultatet visar att respondenterna använder IKT som ett komplement till den traditionella undervisningen i matematiken och upplever att det är ett bra sätt att variera läroboken med digitala verktyg. Elever ges då möjlighet att få en bredare förståelse för ämnet. Matematik kräver repetition. Respondenterna poängterar att eleverna får möjlighet att sätta uppgifter i ett konkret sammanhang tillsammans med digitala verktyg. Som komplement till läroboken kan digitala verktyg främja inlärningen för eleven. Slutsatsen som kan dras av studien är att IKT ska ses som ett verktyg att skapa variation och en verklighetsanpassad undervisning för eleverna. En verklighetsanpassad undervisning innebär att man använder konkreta uppgifter och exempel från verkliga situationer med hjälp av digitala verktyg. Samtliga lärare är positiva till att använda IKT men säger samtidigt att det är en utmaning, tar tid och kräver planering. Respondenterna talar om en avsaknad av IKT kompetens för att kunna implementera verktygen fullt ut. Det betonas att det behövs fortbildning inom ämnet för att lärarna ska kunna verktyget på det efter revideringen av Lgr 11 (Skolverket, 2017). Enligt lärarna är en bakomliggande faktor att förutsättningarna varierar från skola till skola. På vissa skolor har elever full tillgång till program och lärare med högre kompetens samtidigt som andra har inga alls. Detta ger en obalans i hur elever erbjuds olika förutsättningar att utnyttja verktyget och det syns tydligt i resultatet att lärare måste förstå hur IKT ska användas på rätt sätt och ha en högre kompetens för att IKT ska kunna användas på ett fördelaktigt sätt.sv
dc.language.isoswesv
dc.relation.ispartofseriesHT18-2930-032-L6XA1Asv
dc.subjectIKT, matematikundervisning, digitala verktyg, skola, implementering, förhållningssätt, kompetens, lärandesv
dc.titleIKT i matematikundervisningen – en intervjustudie om digitala verktyg i matematik för årskurs 4-6sv
dc.title.alternativeICT in mathematics education - an interview study of digital tools in mathematics for upper primary school grades 4-6.sv
dc.typeTexteng
dc.setspec.uppsokSocialBehaviourLaw
dc.type.uppsokH1
dc.contributor.departmentUniversity of Gothenburg/Department of pedagogical, curricular and professional studieseng
dc.contributor.departmentGöteborgs universitet/Institutionen för didaktik och pedagogisk professionswe
dc.type.degreeStudent essayeng


Filer under denna titel

Thumbnail

Dokumentet tillhör följande samling(ar)

Visa enkel post