Vad ska föräldrar säga för att få behålla sina barn? En studie om hur föräldraskap framställs i domstolsbeslut angående LVU
Abstract
Syftet med studien var att undersöka hur föräldraskapet framställdes i domstolsbeslut
angående 2§ LVU. Vi undersökte därmed hur ett gott respektive icke gott föräldraskap
framställdes. Det empiriska materialet utgjordes av 75 domstolsbeslut från förvaltningsrätten i
Göteborg. Samtliga domstolsbeslut avgjordes under 2017, de behandlade 2§ LVU och barnen
i besluten var mellan noll till åtta år. Undersökningen grundades på en kvalitativ metod samt
en mindre kvantitativ insamling. Domstolsbesluten i den kvalitativa delen analyserades med
en diskursanalys och med de teoretiska begreppen genus, konstruktion och normalitet. Studien
visar att man genom domstolsbesluten kan få fram vad domstolen anser vara ett icke gott och
ett gott föräldraskap. Några av de konstruktioner som framträdde var exempelvis, man ska
inte missbruka, man ska inte slå sina barn, man ska sätta sin barn i första hand och man ska ha
ett bra nätverk för att visa på ett gott föräldraskap. Vi såg skillnader mellan förväntningar på
mammor och pappor. I domstolsbesluten läggs ett större ansvar på mammorna, papporna
däremot kan vara helt frånvarande som vårdnadshavare utan att skuldbeläggas. Studien visade
att det i domstolsbesluten läggs stor vikt vid huruvida föräldrarna har insikt. I resultatet
framkom hur bristerna i relation till insikt och samarbetsvilja fick betydelse för om
föräldraskapet var gott eller inte. Ett föräldraskap kan ha brister men så länge föräldrarna har
insikt och visar på samarbete för förändring så framställs föräldraförmågan enligt
domstolsbesluten som gott.
Degree
Student essay
View/ Open
Date
2019-03-13Author
Terning, Alvina
Hultman, Sofia
Keywords
Domstolsbeslut LVU, föräldraskap, genus, diskursanalys, socialkonstruktivism
Language
swe