Samverkan – en rakare väg mot målet? En kvalitativ studie om socialsekreterares upplevelser i samverkansprocesser

Abstract

Syftet med den här studien är att undersöka upplevelser och erfarenheter av samverkansprocesser bland socialsekreterare på ekonomiskt bistånd. En premiss till studien är att socialsekreterarens uppdrag är mångsidigt och komplext och att deras upplevelser av samverkan inom människobehandlande organisationer därmed är intressant att utforska. Insamling av empiri gjordes med en kvalitativ metod i form av fem semi-strukturerade intervjuer med socialsekreterare inom samma stadsdel i Göteborg stad. Det teoretiska anslaget i studien utgörs av bland annat nyinstitutionell teori med begrepp som de tre elementen och lösa kopplingar. Organisatoriska fält, multipla logiker och Vertikal och horisontell integration är andra begrepp i studien som förklarar organisationers beteenden. I studien har vi också använt oss av rollteori och det synergistiska idealet sprunget ur organisatoriska ambitioner. Intressanta teman utifrån studiens intervjuer som vi valt ta fasta på i vår analysdel är synergieffekter, förståelse, helhetsperspektiv, målsättning, tidsaspekt, ledning, nödvändighet, hierarki, ansvar, direktiv och engagemang. Vår studie visar bland annat att en tro på det synergistiska idealet är en viktig förutsättning för att en fungerande samverkan ska uppstå, samt att om samverkan ska fungera bör det finnas en ambition och önskemål från chefer att den egna organisationen ska samverka med andra aktörer. Kunskap och förståelse om varandra i samverkansprocessen har visat sig vara förutsättning för att samverkan ska lyckas. Vi kan också se att ett interprofessionellt samarbete präglas av hierarkiska strukturer där konkurrens mellan olika professionslogiker leder till oklarheter kring vem som bör ges företräde att definiera klientens behov. Våra resultat visar vidare på att samverkans nödvändighet består i att bättre kunna tillgodose klientens behov samt skapa en bättre disponering av samhällets resurser.