Ett socialt investeringsperspektiv

Abstract

Syfte med den här studien är att bidra till en ökad förståelse för vad ett socialt investeringsperspektiv innebär och vilken betydelse det har för hur offentliga policyer utformas. I studien sätts de sociala investeringsfonder som under senare tid kommit att bli ett allt vanligare förekommande fenomen i svenska kommuner i fokus. Tidigare forskning om ett socialt investeringsperspektiv och hur det har tolkats i andra kontexter utgör tillsammans med teorier om hur och varför offentliga policyer bör analyseras studiens referensramar. Genom att besvara de frågeställningar som avgränsar studiens syfte är avsikten att synliggöra vad sociala investeringsfonder och sociala investeringar innebär, och utgörs av i kommunal kontext, samt vilka problem och lösningar som sätts i fokus och vilken betydelse detta har för vem eller vilka som kommer att påverkas av hur de policyer de innebär utformas. I studien analyseras fyra fall av sociala investeringsfonder utifrån en analysram som bygger på teorier om att policyproblem skapas i policyprocessen och som inneburit en diskursanalytisk läsning av textdokument. Analysramen innefattar även en deskriptiv redogörelse av hur fonderna är strukturerade samt vad som avses med sociala investeringar och vad de innebär i respektive kommun. Studiens resultat visar att de sociala investeringsfonder som studerats har flera likheter, de består utav av olika kompetenser sammansatta enheter vilka avser att utifrån givna kriterier fördela resurser till vad som benämns som sociala investeringar. Centralt är att sociala investeringar ska innebära förebyggande och tidiga insatser samt att de ska generera ekonomisk mätbara resultat, framförallt i den mening att de ska generera ekonomiska effekter som är möjliga att urskilja i kommunernas budget. Det framgår dock att sociala investeringar innebär insatser av varierande karaktär och omfattning samt att fondernas roll som finansiär är oklar. Studiens resultat visar också att de sociala investeringsfonder som studerats här kan förstås utifrån att de ska lösa olika typer av problem. I analysen av problemkonstruktioner synliggörs att det i huvudsak är två problemområden som sätts i fokus för fonderna och hur de kan förstås bygga på två olika problemframställningar. Det ena handlar om hur kommunerna med sociala investeringar ska kunna minska andelen arbetslösa i framtiden och som innebär ett fokus på ekonomiska vinster både kort- och långsiktigt. Det andra handlar om problem kopplade till kommunens organisation och förutsättningar att tillämpa ett förebyggande perspektiv. En problemframställning som riktar fokus på vilken kunskap som finns, eller snarare saknas, samt hur man arbetar, i kommunens organisation. Var för sig bidrar de till en mer nyanserad bild av vad sociala investeringsfonder innebär för slags policyer. Men när de ställs mot varandra förmedlas en motsägelsefull bild, där insatser i projektform ska förstås leda till varaktiga förändringar på en kommunövergripande nivå.