Bidrar sakanslag till effektiv myndighetsfinansiering?

Abstract

Politiska beslut påverkar den offentliga ekonomin och studien visar att politikerna inte ger tillräckligt klara direktiv för att bedriva en effektiv ekonomistyrning. Det kan förutsättas att statsmakten sköter medelhanteringen till myndigheterna på ett effektivt sätt i Sverige. Att politiker har lättare att avsätta medel till en satsning i form av sakanslag istället för att öka förvaltningsanslaget ger en snedvriden ekonomisk bild av den statliga ekonomistyrningen. Den offentliga ekonomistyrningen är utformad med tolkningsutrymmen vilket skapar problem att utläsa effektiviteten men det spelar roll om det är medvetet eller omedvetet. Vilket leder till att det skapas ett komplext område där politiska mål och lagar ska samsas när myndigheter ska finansieras. Myndigheter behöver statliga medel för att kunna bedriva sin verksamhet och täcka kostnader för lokal och personal. De mål politikerna beslutar om ska myndigheter genomföra men avsatta medel följer inte alltid de tänkta målen. För att få en effektiv medelhantering behövs tydliga riktlinjer kring hanteringen och utförandet av sakanslag. Sakanslag är medel tänkta att gå till medborgarna i form av bidrag och projekt. I dagsläget behöver flertalet myndigheter använda sig av sakanslag för att finansiera sin grundläggande verksamhet. Frågan är om sakanslag är tänkt att användas för finansiering av grundläggande verksamhet. Studien utgår från Jordbruksverket vars uppgift är att uppnå övergripande mål för jordbruk, fiskeri och livsmedelspolitik. Den statliga myndigheten har ett stort antal sakanslag vilka ska betalas ut till medborgare i form av stöd och bidrag. Ett intressant exempel är satsningen på landsbygdsprogrammet vilket riktar sig till verksamma inom jordbrukssektorn. Programmet är delfinansiär åt Jordbruksverket eftersom myndigheten har möjlighet att nyttja tre till fyra procent av anslaget till sin grundläggande verksamhet. Studien ska granska om sakanslag är rätt tillvägagångssätt att finansiera myndighetskostnader. Det kan ifrågasättas om medelhanteringen är effektiv när sakanslag används för finansiering av myndigheters grundläggande kostnader. För att förstå vad som händer i den hierarkiska statsmakten behöver ekonomistyrningens inverkan och det institutionella tryckets bidrag sättas i relation med problemet. Utifrån det insamlade materialet kan slutsatsen dras att sakanlag inte är det mest effektiva finansieringssättet. Resultatet ligger till grund ur litteraturstudier och intervjuer samt material från Jordbruksverket.