dc.contributor.author | Borglund, Staffan | |
dc.contributor.author | Persson, Jonathan | |
dc.date.accessioned | 2019-03-19T11:42:14Z | |
dc.date.available | 2019-03-19T11:42:14Z | |
dc.date.issued | 2019-03-19 | |
dc.identifier.uri | http://hdl.handle.net/2077/59720 | |
dc.description.abstract | Begreppet professionalism har successivt förändrats under de senaste två decennierna. Tidigare har professioner i stor utsträckning tätt ta ansvar för - och utforma sitt eget arbete medan det idag blivit vanligare att dessa tvingas anpassa sig till den byråkratiska organisationens krav. Vissa forskare menar att den utveckling vi ser leder till en avprofessionalisering, en urvattning av professionen, medan andra istället ser det som en ny form av styrning som börjat växa fram, New Professionalism. Detta är en hybridform av professions - och byråkratisk styrning. Ett typexempel på denna styrutveckling går att finna inom skolan där läraryrket varit under ständig omvandling under de senaste tjugo åren.
Samtidigt har det under senare år funnits en ambition ifrån statligt håll att vilja stärka lärarprofessionen genom att återupprätta statusen för läraryrket. Detta har skett genom införandet av lärarlegitimationer och karriärtjänster för lärare. Den senare, förstelärarreformen medför en scenförändring inom skolan genom att externa aktörer vill organisera fram en starkare lärarptofession. Ur ett professionsperspektiv är den styrningsutveckling vi ser idag intressant då professioner ställs inför nya förändringar och utmaningar i en alltmer byråkratisk - och marknadiserad stymingskontext. Det finns således en kunskaps]ucka kring vad som händer när olika styrlogiker möts och vad detta f'ar för konsekvenser för organiseringen av skolan. Syftet med studien är således att generera kunskap om hur lärarprofessionen påverkas vid införandet av en ny kategorisering lärare och vad detta tär för konsekvenser för skolarbetets organisering. För att besvara studiens syfte har 15 semistrukturerade intervjuer inom två kommuner genomförts. De intervjuade är de lokala aktörerna inom skolväsendets styrkedja, förvaltningschef/utvecklingschef - rektor - förstelärare - och lärare.
Studiens resultat visar att den nya karriärtjänsten inte tätt något större genomslag hos lärarkollegiet i de undersökta skolorna. Det finns en bristande kännedom bland lärarna om vad förstelärarna faktiskt gör utifrån sitt uppdrag. I studien ser vi också tendenser till att förstelärarreformen snarare bidragit till en förstärkning av den byråkratiska organisationen istället för en förstärkning av lärarprofessionen. Detta då uppdraget har styrts utifrån ett top-down perspektiv istället för någonting som vuxit fram inom professionen. | sv |
dc.language.iso | swe | sv |
dc.subject | Lärarprofession | sv |
dc.subject | Förstelärarreformen | sv |
dc.subject | Professionsstyrning | sv |
dc.subject | Byråkratisk styrning | sv |
dc.subject | New Professionalism | sv |
dc.title | Förstelärarreformen - En stärkt lärarprofession? | sv |
dc.type | Text | |
dc.setspec.uppsok | SocialBehaviourLaw | |
dc.type.uppsok | H2 | |
dc.contributor.department | University of Gothenburg/School of Public Administration | eng |
dc.contributor.department | Göteborgs universitet/Förvaltningshögskolan | swe |
dc.type.degree | Student essay | |