Socialt blandat boende i Frihamnen

Abstract

Bakgrund: Urbaniseringen ökar ständigt och idag bor mer än hälften av jordens befolkning i städer vilket innebär stora utmaningar för städerna i form av att utvecklingen är hållbar och långsiktig. Göteborg beskrivs som en av Europas mest segregerade städer. I Frihamnen driver Göteborgs Stad ett stadsbyggnadsprojekt som, trots bostadsmarknadens komplexitet och förändrade förutsättningar för samhällsstyrning, har lyckas med någonting ovanligt: att satsa på social hållbarhet inom den bostadspolitiska sektorn. Syfte: Syftet med studien är därmed att skapa en djupare förståelse för hur Göteborgs Stad går tillväga för att nå kollektiva mål i form av socialt blandat boende inom bostadspolitiken där kontexten kräver samverkan mellan privata och offentliga aktörer. Därigenom vill vi förklara vad som möjliggjorde det lyckade utfallet i Frihamnen. Metod: Vi har tillämpat fallstudiedesign för vår kvalitativa studie där datainsamlingsmetoden har bestått i semistrukturerade intervjuer, observationer samt genomgång av diverse skilda dokument som berör fallet Frihamnen. Resultat: Resultatet visar att Göteborgs Stad har haft ett förmånligt utgångsläge i och med att kommunen äger attraktiv, centralt belägen mark samt att kommunen har arbetat fram verktyg som har visat sig vara effektiva för processen. Slutsats: Frihamnenprojektet är tydligare politiskt styrt än tidigare projekt. De mest centrala verktygen Göteborgs Stad har använt har visat sig vara visionen, ägardirektiven för Älvstranden Utveckling AB samt markanvisningstävlingen. Därutöver har kommunen haft flera betydande resurser till sitt förfogande som gett ett förmånligt förhandlingsläge i den höga graden av interagerande som projektet präglats av.