| dc.description.abstract | Bakgrund Flyktingar som flytt från sina hemländer kan drabbas av mental ohälsa, exempelvis posttraumatiskt stressyndrom, i större utsträckning än den övriga befolkningen. Flyktingar är ofta utan sysselsättning under lång tid när de kommer till ett nytt land och många upplever stress och hopplöshet. Arbetsterapins holistiska synsätt på människan, samt aktivitets- och delaktighetsperspektiv, kan vara ett stöd för flyktingar i att skapa nya kontakter, upprätta struktur i vardagen och förbättra deras välmående. Trädgårdsrehabilitering beskrivs främja engagemang, ansvar och socialisering, och hälsofördelar med trädgårdsrehabilitering kan vara att det är en stressreducerande aktivitet där deltagarna kan få ökad fysisk förmåga, bättre humör och ökat välmående. Att koppla trädgårdsaktivitet till ”Model of human occupation” samt Wilcocks teori om görande i samband med varande, tillhörande och blivande kan de rehabiliterande aspekterna av aktiviteten tydliggöras. Sammanfattningsvis visar forskning fram till idag god effekt av trädgårdsrehabilitering samt att arbetsterapeutiska åtgärder hos individer med psykisk ohälsa är av värde. Däremot finns det en kunskapslucka gällande flyktingars erfarenheter av trädgårdsrehabilitering.
Syfte Att undersöka i litteraturen vilka erfarenheter vuxna flyktingar har av trädgårdsrehabilitering.
Metod Studien är en kvalitativ systematisk litteraturstudie med induktiv metodansats. Åtta artiklar har genomgått en kvalitativ analys enligt Graneheim och Lundmans tematiska innehållsanalys, vilket gav ett tema, två kategorier och sex subkategorier.
Resultat Utifrån innehållsanalysen uppkom temat ”aspekter av hälsa genom trädgårdsaktivitet”, kategorierna ”sociala aspekter” och ”inverkan på mående” samt subkategorierna ”kulturell samhörighet”, ”samhällsinkluderande”, ”sociala nätverk”, ”lärande”, ”mentalt mående” och ”fysiskt mående”. Temat, kategorierna och subkategorierna beskriver flyktingars erfarenheter av trädgårdsrehabilitering, och svarar därmed på studiens syfte.
Slutsats Genom att erbjuda flyktingar rehabilitering i form av trädgårdsaktivitet kan eventuell ohälsa i målgruppen förebyggas, alternativt stabiliseras, i tidigt stadie. Rehabiliterande insatser, som trädgårdsaktivitet, kan därmed bidra till ökat välmående hos målgruppen flyktingar, samt spara in ekonomiska medel inom svensk hälso- och sjukvård. | sv |
