Dolda inkomstöverföringar till utlandet - En närmare analys av de rättsliga möjligheterna att förhindra koncerninterna och rättssubjektsinterna dolda inkomstöverföringar till utlandet genom kontrollerade transaktioner

Abstract

Företag som är involverade i internationell handel kan använda den internationella handeln i ett skatteundandragande syfte. En möjlighet som står företagen till buds är att använda den internationella handeln för att på ett dolt sätt överföra inkomster till utlandet genom kontrollerade transaktioner.

Dolda inkomstöverföringar till utlandet genom kontrollerade transaktioner utgör ett fiskalt problem. Av den anledningen har även de flesta staterna olika typer av lagstiftning som syftar till att förhindra dolda inkomstöverföringar till utlandet genom kontrollerade transaktioner. I Sverige kan korrigeringsregeln i 14 kap. 19–20 §§ IL, uttagsbeskattningsreglerna i 22 kap. 3–4 §§ IL och den allmänna avdragsregeln i 16 kap. 1 § IL användas för att förhindra koncerninterna dolda inkomstöverföringar till utlandet genom kontrollerade transaktioner. För att förhindra rättssubjektsinterna dolda inkomstöverföringar till utlandet är det istället möjligt att använda skattskyldighetsregeln för fasta driftställen i 6 kap. 11 § 1 st 1 IL och uttagsbeskattningsreglerna i 22 kap. 5 § 3 och 5 IL.

Den här uppsatsen har två syften. För det första avser den här uppsatsen att, medelst en rättsdogmatisk metod, undersöka och systematisera de regler som kan användas för att förhindra dolda inkomstöverföringar till utlandet genom kontrollerade transaktioner. För det andra avser den här uppsatsen att analysera den berörda lagstiftningen ur ett neutralitets-, reciprocitets- och symmetriperspektiv. Den gjorda undersökningen visar att korrigeringsregeln i 14 kap. 19–20 §§ IL är den regel som uteslutande bör användas i de koncerninterna fallen och att skattskyldighetsregeln i 6 kap. 11 § 1 st 1 IL samt uttagsbeskattningsregeln i 22 kap. 5 § 5 IL är de regler som bör användas i de rättssubjektsinterna fallen. Den gjorda undersökningen visar också att det finns skillnader mellan korrigeringsregeln och skattskyldighetsregeln vad gäller möjligheterna att beakta kompenserande transaktioner samt att dessa skillnader kan leda till olika resultat vid beskattningen beroende på om en inkomstöverföring är koncernintern eller rättssubjektsintern.