HUR ÖVERSÄTTER MAN EN KONSTPAUS? En komparativ och kvalitativ analys av kommateringen i Christian Ekvalls översättning av Ernest Hemingways roman The Old Man and the Sea.

Abstract

I denna uppsats undersöks hur kommateringen i Hemingways The Old Man and the Sea har överförts till Christian Ekvalls svenska översättning Den Gamle och Havet. Genom att jämföra källtext med måltext har avvikande kommatering kategoriserats, diskuterats och analyserats i ett försök att identifiera mönster och tendenser i när och på vilket sätt översättaren verkar frångå källtextens kommatering i måltexten. Mot bakgrund av gällande översättningsnormer och svenska kommateringsprinciper har kommateringsavvikelserna sedan analyserats i ett försök att avgöra vilken retorisk effekt de har på måltexten med utgångspunkt i idén att skiljetecken har en inneboende förmåga att öka eller sänka avstånd mellan enheter i texten. Undersökningen identifierar 209 utdrag där kommateringen i måtexten avviker från den i källtexten. Undersökningen visar att kommateringsavvikelser främst förekommer mellan ord, fraser och satser inuti grafiska meningar och att den vanligaste avvikelsen är utelämning av kommatecken. Den näst vanligaste kommateringsavvikelsen är tillägg av kommatecken och det förekommer också fall där ett kommatecken har bytts ut mot ett annat skiljetecken, där kommateringen faller bort eller ändras på grund av omformulering i måltexten och där flera olika kommateringsavvikelser samverkar i ett och samma utdrag. Gällande kommateringsavvikelsernas retoriska effekt visar undersökningen att valet av skiljetecken påverkar vad som framstår som viktigast i en mening samt hur meningens olika enheter förhåller sig till varandra och till meningen som helhet.