De nordiska pensionsfonderna - en komparativ studie av ländernas buffertfonder

Abstract

Det finns i världen ett par dussin statligt ägda fonder som i någon omfattning förvaltar medel tillhörande medborgarna, gemensamt kallade Sovereign Wealth Funds (SWF). Under 1900-talets mitt skapade flertalet av de nordiska länderna fonder som idag är att kalla SWF’er. Dessa är ämnade att vara tillägg till de redan inrättade pensionssystemen i form av buffertfonder. Tidigare forskning kring de nordiska ländernas pensionsfonder benämner systemen för välfärd i länderna som en enhet; länderna har benämnts som en kategori av “välfärdsregimer”, “familj av nationer” och tillämpare av den “nordiska modellen” för att nämna ett axplock av benämningar för systemen. Det skulle dock kunna vara så att de nordiska ländernas buffertfonder skiljer sig åt, vilket innebär att länderna inte är ett så homogent system som uppges. Denna rapport ämnar alltså att undersöka om så är fallet genom en komparativ studie av tre länders fondgrupper: Sveriges, Norges och Danmarks. Tidigare studier inom ämnet har identifierat flertalet faktorer som påverkar möjligheten till avkastning. Fyra av de mest frekvent nämnda valdes att studera: Corporate Social Responsibility (CSR), arvoden, restriktioner avseende innehav samt investeringsstrategier. Vidare skiljer sig ländernas buffertfonder markant åt i avkastning. Denna rapport utför en litteraturstudie för att hitta information kring hur ovan nämnda faktorer påverkar avkastningen. Detta i kombination med empiriinsamling främst baserat på ländernas lagtexter och fondernas årsredovisningar för att kunna påvisa eventuella skillnader sinsemellan. Denna teoretiska litteraturstudie vävs sedan samman med den insamlade empirin och lägger grund för den analys som utförs. Skillnader fonderna mellan knyts till de olika avkastningar fonderna presterar. Stora skillnader finns i hur fonderna förvaltar sina tillgångar. Danmarks ATP-fond är framförallt den som sticker ut som annorlunda i relation till Sveriges AP-fonder och Norges NBIM-fond. ATP särskiljer sig med större prestationsbaserade löner, högre risker och mer kortsiktig strategi vilket lett till högre förvaltningskostnader. Skillnader på de i studien studerade faktorerna tillsammans med ej analyserade faktorer bidrar till den spridda avkastning fonderna presterar. Slutsats kan dras att de nordiska länderna inte fullt ut kan ses som “välfärdsregimer”, “familj av nationer” eller tillämpare av den “nordiska modellen” med avseende på dess buffertfonder.