dc.contributor.author | Ingemarsson, Viktor | |
dc.contributor.author | Svensson, Marcus | |
dc.date.accessioned | 2019-06-20T05:37:38Z | |
dc.date.available | 2019-06-20T05:37:38Z | |
dc.date.issued | 2019-06-20 | |
dc.identifier.uri | http://hdl.handle.net/2077/60519 | |
dc.description | There are a few dozen state-owned funds in the world that, to some extent, manage
capital belonging to its citizens, collectively called Sovereign Wealth Funds (SWF).
During the middle of the 20th century most of the Nordic countries created funds that
today are to be called SWFs. These are intended to act as supplements to the already
established pension systems in the form of buffer funds. Previous research on the Nordic
countries’ pension funds refers to the welfare systems in the countries as a unit; the
countries have been referred to as a category of “welfare regimes”, “family of nations”
and applicants of the “nordic model” to name a set of terms for the systems. However,
it could be that the Nordic countries’ buffer funds differ, implying that the countries
have not implemented such a homogeneous systems as stated. This report therefore
intends to investigate whether this is the case through a comparative study of three
countries’ funds: Sweden, Norway and Denmark.
Previous studies on the subject have identified multiple factors that affect the possibility
of return. Four of the most frequently mentioned were chosen to be studied: Corporate
social responsibility (CSR), salaries, restrictions on holdings and investment strategies.
Furthermore, the countries’ buffer funds differ markedly in returns. This report carries
out a literature study to find information on how the mentioned factors affect the
return. This combined with the collection of empirical data primarily based on the
countries’ legal texts and the funds’ annual reports in order to be able to demonstrate
any differences among them. This theoretical literature study is then woven together
with the collected empirical data and forms the basis for the analysis. The differences
between the funds are linked to the different returns the funds achieve.
There are great differences in which way the funds manage their assets. Denmark’s ATP
fund stands out as different in relation to Sweden’s AP funds and Norway’s NBIM fund.
ATP distinguishes itself with larger performance-based salaries, higher risks and more
short-term strategy, which has led to higher management costs. Differences in the factors
studied, together with non-analyzed factors, contribute to the spread of the returns the
funds perform. It can be concluded that the Nordic countries cannot fully be considered
“welfare regimes”, “family of nations” or applicants of the “nordic model” with regard
to their buffer funds. | sv |
dc.description.abstract | Det finns i världen ett par dussin statligt ägda fonder som i någon omfattning förvaltar
medel tillhörande medborgarna, gemensamt kallade Sovereign Wealth Funds (SWF).
Under 1900-talets mitt skapade flertalet av de nordiska länderna fonder som idag är att
kalla SWF’er. Dessa är ämnade att vara tillägg till de redan inrättade pensionssystemen
i form av buffertfonder. Tidigare forskning kring de nordiska ländernas pensionsfonder
benämner systemen för välfärd i länderna som en enhet; länderna har benämnts som
en kategori av “välfärdsregimer”, “familj av nationer” och tillämpare av den “nordiska
modellen” för att nämna ett axplock av benämningar för systemen. Det skulle dock
kunna vara så att de nordiska ländernas buffertfonder skiljer sig åt, vilket innebär att
länderna inte är ett så homogent system som uppges. Denna rapport ämnar alltså att
undersöka om så är fallet genom en komparativ studie av tre länders fondgrupper:
Sveriges, Norges och Danmarks.
Tidigare studier inom ämnet har identifierat flertalet faktorer som påverkar möjligheten
till avkastning. Fyra av de mest frekvent nämnda valdes att studera: Corporate
Social Responsibility (CSR), arvoden, restriktioner avseende innehav samt investeringsstrategier.
Vidare skiljer sig ländernas buffertfonder markant åt i avkastning. Denna
rapport utför en litteraturstudie för att hitta information kring hur ovan nämnda faktorer
påverkar avkastningen. Detta i kombination med empiriinsamling främst baserat
på ländernas lagtexter och fondernas årsredovisningar för att kunna påvisa eventuella
skillnader sinsemellan. Denna teoretiska litteraturstudie vävs sedan samman med den
insamlade empirin och lägger grund för den analys som utförs. Skillnader fonderna
mellan knyts till de olika avkastningar fonderna presterar.
Stora skillnader finns i hur fonderna förvaltar sina tillgångar. Danmarks ATP-fond
är framförallt den som sticker ut som annorlunda i relation till Sveriges AP-fonder
och Norges NBIM-fond. ATP särskiljer sig med större prestationsbaserade löner, högre
risker och mer kortsiktig strategi vilket lett till högre förvaltningskostnader. Skillnader
på de i studien studerade faktorerna tillsammans med ej analyserade faktorer bidrar till
den spridda avkastning fonderna presterar. Slutsats kan dras att de nordiska länderna
inte fullt ut kan ses som “välfärdsregimer”, “familj av nationer” eller tillämpare av den
“nordiska modellen” med avseende på dess buffertfonder. | sv |
dc.language.iso | swe | sv |
dc.relation.ispartofseries | Industriell och finansiell ekonomi | sv |
dc.relation.ispartofseries | 18.19.11 | sv |
dc.title | De nordiska pensionsfonderna - en komparativ studie av ländernas buffertfonder | sv |
dc.type | Text | |
dc.setspec.uppsok | SocialBehaviourLaw | |
dc.type.uppsok | M2 | |
dc.contributor.department | University of Gothenburg/Department of Business Administration | eng |
dc.contributor.department | Göteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionen | swe |
dc.type.degree | Student essay | |