Kvinnorna i Svenskt översättarlexikon. En ögonblicksbild utifrån översättningsvetenskapliga och metalexikografiska utgångspunkter

Abstract

I den här rapporten redovisas en empirisk undersökning om de kvinnliga översättare som behandlas i den version av Svenskt översättarlexikon (SÖL) som var tillgänglig det första kvartalet 2017. Undersökningen bygger på den presentation som jag genomförde vid konferensen ”Den andra halvan av nationallitteraturen. Om översättningarnas plats i svensk litteratur-, språk- och kulturhistoria”. Konferensen arrangerades vid Stockholms universitet den 26 november 2016. Artiklar som bygger på presentationerna vid denna konferens, tillsammans med artiklar utifrån konferensen ”Världslitteraturen och dess svenska röster. Bidrag till svensk översättningshistoria”, arrangerad av Kungl. Vitterhetsakademien den 9 och 10 februari 2017, ska utkomma i en volym under redaktion av Lars Kleberg. I väntan på denna volym publicerar jag här en rapport som utgår från mitt bidrag vid konferensen ”Den andra halvan av nationallitteraturen. Om översättningarnas plats i svensk litteratur-, språk- och kulturhistoria”. Några partier av det ursprungliga bidraget ingår inte i rapporten, medan andra är mer utvecklade. När det gäller de utvecklade partierna handlar det för det första om principerna som kan tänkas ligga bakom utformningen av SÖL som helhet med tanke på vilka översättare som hittills ingår i, och vilka som kan tänkas få utrymme i, lexikonet. För det andra handlar det om vissa tillägg till konferensbidraget, vilka jag har gjort för att texten ska bli mera tillgänglig för läsare som inte har en förankring inom översättningsvetenskapens fält. Dessutom tillfogar jag här ett avsnitt om några möjligheter till fortsatt forskning utifrån SÖL och några andra elektroniska resurser vilka också uppmärksammar översättare. Eventuella synpunkter på rapporten är mycket välkomna!