Generationsskillnaders konsekvenser för ekonomistyrning –En studie om hur den allmänna debatten reflekteras i företag

Abstract

Problemområde och syfte: I dagens samhälle förekommer en debatt och allmän uppfattning om skillnader mellan olika generationer, som kan vara av värde för företag att beakta i relation till ekonomistyrning. Detta då ekonomistyrning syftar till att inrikta medarbetare mot organisationens mål och potentiella, upplevda skillnader kan tänkas utgöra ett hinder för att uppnå detta. Därav finns ett behov av att undersöka om själva debatten reflekteras hos företag i dess ekonomistyrning, vilket inte tidigare gjorts. Syftet blir därför att initialt undersöka hur den allmänna debatten kring generationsskillnader reflekteras i företags ekonomistyrning. Teori och forskningsfrågor: Då studien avser fånga upp samtliga åtgärder, vilka syftar till att påverka de anställda, tar den sin utgångspunkt i Samuelsons (2008) klassificering av ekonomistyrning. Utifrån detta lyder studiens forskningsfrågor: - Hur reflekteras den allmänna debatten kring generationsskillnader i formella styrmedel? - Hur reflekteras den allmänna debatten kring generationsskillnader i organisationsstrukturen? - Hur reflekteras den allmänna debatten kring generationsskillnader i mindre formella styrmedel? - Skiljer sig sättet på vilket debatten reflekteras i de olika klassificeringarna av styrmedel? Metod: Nio intervjuer har genomförts med representanter från fem olika företag av varierande storlek och branschtillhörighet. Kvalitativ innehållsanalys gjordes för bearbetning av insamlade data. Detta genom färgkodning av transkriberat material utefter ett kodningsschema, för att identifiera intressanta teman i empirin. Resultat och slutsatser: Resultatet visar till en början att den allmänna debatten reflekteras olika hos företagen samt i de olika funktionerna. Vidare visar resultatet att reflektionen av generationsskillnader i större utsträckning återfinns i företagens organisationsstruktur samt mindre formella styrmedel, i jämförelse med formella styrmedel. Detta skulle kunna tänkas ha sin förklaring i att syftet med de två förstnämnda är mer direkt relaterade till organisationens medarbetare. Därmed är också funktionerna, vars arbete berör dessa också de där debatten i större utsträckning reflekteras. Förslag till fortsatt forskning: Vidare kvalitativa studier uppmuntras för att kunna få en rikare bild och djupare förståelse av fenomenet. Detta med hänsyn till studiens begränsningar i omfattning, och att denna enbart bidragit med ett initialt utforskande. Det är också önskvärt att i framtiden genomföra kvantitativa, i synnerhet longitudinella studier, för att kunna fastställa orsakssamband mellan generationsskillnader och ekonomistyrning, vilken denna studie endast diskuterar.