dc.contributor.author | M Andersson, Eva | |
dc.contributor.author | Scott, Kristin | |
dc.contributor.author | Xu, YiYi | |
dc.contributor.author | Li, Ying | |
dc.contributor.author | S Olsson, Daniel | |
dc.contributor.author | Fletcher, Tony | |
dc.contributor.author | Jakobsson, Kristina | |
dc.date.accessioned | 2019-06-28T11:54:31Z | |
dc.date.available | 2019-06-28T11:54:31Z | |
dc.date.issued | 2019-06-28 | |
dc.identifier.isbn | 978-91-86863-15-9 | |
dc.identifier.uri | http://hdl.handle.net/2077/60723 | |
dc.description.abstract | I december 2013 upptäcktes höga halter av högfluorerade ämnen (så kallade PFAS) i ett vattenverk, som försörjde ⅓ av hushållen i Ronneby kommun med dricksvatten. För att undersöka om PFAS-föroreningen har lett till en ökad förekomst av sköldkörtelsjukdomar genomfördes en stor registerstudie, som inkluderade över 63 000 personer, som någon gång varit folkbokförda i Ronneby under perioden 1980–2013. Deras bostadsadresser under den tid de bott i Ronneby har legat till grund för klassificering av deras exponering för PFAS i dricksvattnet – en tidig period 1985–1994, en mellanperiod 1995–2004 och en sen period 2005–2013. Vi har anledning att tro att exponeringen ökat successivt och har varit som högst under den senaste perioden.
Uppgifter om sköldkörtelsjukdom erhölls från det nationella patientregistret och läkemedels-registret. För hyperthyreos (sjukdom med överproduktion av sköldkörtelhormon) sågs ingen ökad risk bland kvinnor som bott på adresser med förorenat kranvatten, jämfört med dem som alltid bott på adress med rent vatten. Bland männen fanns det så få observerade fall att risker inte kunde beräknas. Mönstret var likadant när vi också tog hänsyn till om man haft förorenat vatten på arbetsplatsadressen.
För hypothyreos (sjukdom med underproduktion av sköldkörtelhormon) sågs inte någon ökad risk bland män som bott på adresser med förorenat kranvatten, jämfört med dem som alltid bott på adress med rent vatten. Bland kvinnorna fanns en lätt överrisk bland kvinnor som bott på adresser med förorenat kranvatten under tidigare perioder, medan de som exponerats under den senaste perioden inte hade någon förhöjd risk. Mönstret var likadant när vi också tog hänsyn till om man haft förorenat vatten på arbetsplatsadressen.
Vi har även använt läkemedelsregistrets uppgifter om uthämtning av receptbelagda läke-medel för att få en bild av sjukdomsförekomsten hos besökare vid de olika vårdcentralerna i Ronneby och i en grannkommun. Det fanns inte någon ökad uthämtning av läkemedel mot sköldkörtelsjukdomar på recept utskrivna vid vårdcentralen i Kallinge (förorenat område) jämfört med övriga vårdcentraler i Ronneby eller i grannkommunen Karlshamn.
Den samlade bedömningen är därför att vi inte har kunnat påvisa att risken för sköldkörtel-sjukdomar har varit ökad bland personer som bott eller arbetat på adresser med PFAS-förorenat vatten i Ronneby.
Detta är en delstudie inom Ronneby PFAS Research Program. | sv |
dc.format.extent | 6 | sv |
dc.language.iso | swe | sv |
dc.publisher | Arbets- och miljömedicin, Göteborgs universitet | sv |
dc.relation.ispartofseries | Rapportserie AMM | sv |
dc.relation.ispartofseries | 2019:1 | sv |
dc.subject | perfluorerade ämnen (PFAS) | sv |
dc.subject | högfluorerade ämnen | sv |
dc.subject | sköldkörtelsjukdom | sv |
dc.title | Sköldkörtelsjukdom i Ronneby | sv |
dc.type | Text | sv |
dc.type.svep | report | sv |
dc.contributor.organization | Sahlgrenska universitetssjukhuset, Västra Götalandsregionen | sv |
dc.contributor.organization | Arbets- och miljömedicin Syd, Institutionen för Laboratoriemedicin, Lunds universitet | sv |
dc.contributor.organization | London School of Hygiene and Tropical Medicine, London, UK | sv |