Show simple item record

dc.contributor.authorBjörnåsen, Sandra
dc.date.accessioned2019-07-01T09:11:12Z
dc.date.available2019-07-01T09:11:12Z
dc.date.issued2019-07-01
dc.identifier.urihttp://hdl.handle.net/2077/60742
dc.description.abstractAllmän didaktik är den vetenskap som läraren behöver för att kunna undervisa – Johann Friedrich Herbart (1976) Så skrev Herbart år 1806 enligt von Oettingen (2018). Allmändidaktiken sträcker sig långt till- baka och redan för över 200 år sedan kunde Herbart se att lärare behöver allmändidaktisk kunskap för att lyckas med sin undervisning. Herbart menade även att den var uppbyggd av tre grundpelare, varav styrning av barnet var den pelare som behövdes för att stötta de andra två och göra lärandet möjligt. Senare har von Oettingen omarbetat de tre grundpelarna något och benämner istället denna grundpelare för ”disciplin”. I denna kvalitativa studie gjordes semi-strukturerade intervjuer och -observationer, där tre verk- samma lärare, två i förskoleklass och en i årskurs sex, medverkade. För studiens genomförande användes ett observationsschema och en intervjuguide samt en mobiltelefon för inspelning av intervjuerna. Lärarna blev intervjuade om deras syn på ’det ideala klassrummet’ och hur de tänker kring ett gott klassrumsklimat, en god lärmiljö, ’ordning och reda’ och ’disciplin’ samt hur de jobbar med bemötande och anpassningar i sitt pedagogiska arbete. Syftet var att under- söka hur de resonerade och agerade kring allmändidaktikens grund generellt och disciplin speciellt. Frågeställningarna som skulle besvaras fokuserades kring bemötande av elever, gynn- samma lärmiljöer och resonemang kring disciplin. Analysen av resultaten visade tydligt att lärarna både tänker på och arbetar med disciplinering av eleverna och anser att det är väsentligt för lärandet, även om ordet ’disciplin’ inte är något som de vill förknippa med sin undervisning. Analysen visade även att det krävs struktur och konsekventa lärare för att skapa goda förhållanden i klassen, där alla kan trivas och utvecklas. Främst visade analysen att en god relation, att vara positiv i mötet av eleverna, en tro på att de kan och en taktfull smidighet hos läraren skapar de bästa förutsättningarna för att uppnå det ideala klassrummet.sv
dc.language.isoswesv
dc.relation.ispartofseriesL3XA1A-2930-030-HT18sv
dc.subjectAllmändidaktik, disciplinering, pedagogisk takt, bemötande, klassrumsklimatsv
dc.titleDen taktfulla lärarens ideala klassrum - En kvalitativ studie av tre lärares syn på den goda lärmiljöns didaktiska grundpelare.sv
dc.title.alternativeThe tactful teacher's ideal classroom - A qualitative study focusing on three teachers’ views on the didactic foundation of the good learning environment.sv
dc.typeTexteng
dc.setspec.uppsokSocialBehaviourLaw
dc.type.uppsokH1
dc.contributor.departmentUniversity of Gothenburg/Department of pedagogical, curricular and professional studieseng
dc.contributor.departmentGöteborgs universitet/Institutionen för didaktik och pedagogisk professionswe
dc.type.degreeStudent essayeng


Files in this item

Thumbnail

This item appears in the following Collection(s)

Show simple item record