dc.contributor.author | Johansson, Gunilla | |
dc.date.accessioned | 2019-07-02T07:43:17Z | |
dc.date.available | 2019-07-02T07:43:17Z | |
dc.date.issued | 2019-07-02 | |
dc.identifier.uri | http://hdl.handle.net/2077/60824 | |
dc.description.abstract | Syftet med detta examensarbetet är att studera hur matematiklärare i åk 4–6 ser på matematikundervisning genom problemlösning. Syftet kan besvaras genom följande frågor: Hur definierar matematiklärare i åk 4–6 ett matematiskt problem? Hur beskriver matematiklärare sin matematikundervisning genom problemlösning? Vad har matematiklärare för mål när de undervisar genom problemlösning? För att besvara studiens syfte och frågeställning intervjuade jag sex lärare i årskurs 4–6 och använde jag mig av kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna transkriberades och jag gjorde en tematisk innehållsanalys av detta. Resultatet visade att de intervjuade matematiklärarnas beskrivning av lektioner genom problemlösning liknar varandra men de sätter sin personliga prägel på dem. De beskriver att de börjar lektionen med en gemensam genomgång av ett givet problem. Eleverna arbetar enskilt eller i grupp för att lösa problemet. Under problemlösningsprocessen går lärarna runt till eleverna i klassrummet och ställer frågor samt stöttar eleverna. Redovisning av problemlösningarna görs genom att eleverna redovisar inför hela klassen eller läraren. Eleverna använder sig av olika representationsformer. Målet med deras undervisning genom problemlösning är att stärka elevernas självförtroende och attityden till matematik. Matematiklärarna beskriver att ett matematiskt problem kan kopplas till vardagen samt att det krävs mer av eleverna för att lösa dessa ”problem” än de rutinuppgifter som finns i matematikböckerna, det vill säga att eleverna inte har en given procedur för att lösa problemet. Lärarna nämner att de utgår från matematikboken i sin undervisning dock visade det sig att en lektion i veckan används enbart till problemlösning. Lärarna beskriver att de får ”fostra” eleverna till att det tar tid att lösa problemlösningsuppgifterna. De nämner även att det tar längre tid för dem själva att planera, hitta problem och genomföra dessa lektioner. | sv |
dc.language.iso | swe | sv |
dc.relation.ispartofseries | VT19-2930-018-L6XA1A | sv |
dc.subject | matematiklärare, matematikundervisning, problemlösning, | sv |
dc.title | Lärares beskrivning av matematikundervisning genom problemlösning | sv |
dc.title.alternative | Teacher's description of mathematics teaching through problem solving | sv |
dc.type | Text | eng |
dc.setspec.uppsok | SocialBehaviourLaw | |
dc.type.uppsok | H1 | |
dc.contributor.department | University of Gothenburg/Department of pedagogical, curricular and professional studies | eng |
dc.contributor.department | Göteborgs universitet/Institutionen för didaktik och pedagogisk profession | swe |
dc.type.degree | Student essay | eng |