Visa enkel post

dc.contributor.authorHagerum, Joy
dc.contributor.authorSanusi, Tolulope
dc.date.accessioned2019-08-01T14:26:07Z
dc.date.available2019-08-01T14:26:07Z
dc.date.issued2019-08-01
dc.identifier.urihttp://hdl.handle.net/2077/61311
dc.description.abstractBakgrund. I Sverige och i övriga världen ökar antalet barn som far illa vilket leder till stora konsekvenser för dessa barn. Innebörden av barn som far illa definieras av de fysiska och psykiska övergrepp som utövas mot dem. Samhälle och familj har ett ansvar för att barn skall få växa upp i en trygg miljö och under trygga förhållanden. Inom barnhälsovården är sjuksköterskans bemötande av barn av största vikt och för att uppnå ett optimalt bemötande krävs både personlig förmåga och erforderlig kompetens. Omvårdnadsteori enligt Ericson valdes av författarna som referensram då den inriktar sig både på omsorgen om barnen och på lidandet som dessa barn som far illa får uppleva. Interaktionen mellan sjuksköterska och barn som far illa och dess familj spelar en viktig roll i den så kallade familjecentrerade vården idag. Sjuksköterskans skyldighet att göra en orosanmälan vid misstanke om att ett barn far illa är otvetydig. Samtidigt har sjuksköterskor en plikt att göra en orosanmälan då de enligt deras etiska kod har ett uppdrag att främja god hälsa för barn. Syfte. Att undersöka sjuksköterskors upplevelser vid situationer där misstanke om att ett barn far illa uppstår. Metod. En litteraturöversikt där tolv vetenskapliga artiklar användes och dessa söktes från relevanta databaser. Samtliga artiklar granskades och sammanställdes. Resultat. I resultatet framkom en rad av upplevelser som presenterades i tre huvudteman; sjuksköterskors emotionella engagemang, brister i kunskaper och rutiner kring orosanmälan av barn som far illa och till sist sjuksköterskors trygghet i sin yrkesroll. I studien framkom att vissa sjuksköterskor upplever att de är sårbara och känner stress samt olust i de situationer som uppstår då det finns misstanke om att ett barn far illa och att en orosanmälan måste göras. En anledning till detta är att sjuksköterskor upplever brist på rutiner och kunskaper gällande orosanmälan av barn. Å andra sidan upplevde sjuksköterskor som har en lång erfarenhet av att jobba med barn att deras kunskaper och erfarenheter som de besitter gör att de känner sig trygga i att göra en orosanmälan. Slutsatser. Således behöver sjuksköterskor stöd från kollegor och ledning när de befinner sig i en situation där de känner sig sårbara som individ att det leder till stress och trauma. Klara och tydliga riktlinjer och rutiner krävs för att kunna utföra orosanmälan på ett etiskt professionellt sätt. En utökad kunskap kring skyldigheten att göra en orosanmälan behövs för att kunna minska antalet av barn som far illa.sv
dc.subjectBarn som far illasv
dc.subjectorosanmälansv
dc.subjectsjuksköterskasv
dc.subjectupplevelsesv
dc.title”Anmäla eller inte anmäla” Sjuksköterskors upplevelse vid att göra en orosanmälan vid misstanke om ett barn far illa.sv
dc.title.alternative“Report or not to report” Nurses experience of implementing mandatory reporting in the event of suspicions of child maltreatment.sv
dc.typeText
dc.setspec.uppsokMedicine
dc.type.uppsokM2
dc.contributor.departmentUniversity of Gothenburg/Institute of Health and Care Sciences
dc.contributor.departmentGöteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa
dc.type.degreeStudent essay


Filer under denna titel

Thumbnail

Dokumentet tillhör följande samling(ar)

Visa enkel post