Visa enkel post

dc.contributor.authorBalchman, Therese
dc.date.accessioned2019-08-05T08:47:08Z
dc.date.available2019-08-05T08:47:08Z
dc.date.issued2019-08-05
dc.identifier.urihttp://hdl.handle.net/2077/61332
dc.descriptionThis study refers to questions of rural accessibility, and to the sustainability profits of the implementation of the electric car. Furthermore, it refers to the perceptions and experiences of young women considering transport related norm impacts, and to geographical significance of these norms. To prevent further global warming, the usage of fossil fuels needs to decrease or be phased out. The share of alternative fuel sources, such as electricity, must increase in the global vehicle fleet. The electric cars implementation abilities vary in different parts of Sweden. There is a need to better understand the factors that affect an individual’s willingness of behavioural change – specifically towards acquiring an electric car. Hence, the purpose of this study has been to investigate the perceptions of young, highly educated women in rural areas; related to their accessibility, current transportation norms and the impact an electric car may have on their accessibility. To answer the questions and fulfil the purpose, a qualitative approach was conducted, where the main empiricism was collected through semi-structured respondent interviews. Sustainable mobility, accessibility and norm impacts have been central perspectives in this thesis. Furthermore, people’s geographical lifestyles and the activity approach (aktivitetsansatsen) have also been used. Current literature within the area has a profound urban bias and often forgets the perceptions of rural residents. From previous research I could identify a knowledge gap considering rural residents view of the electric car, what social norms they experience and how these particular norms may affect their transport behaviour. The results show that these women are living a geographically flexible lifestyle, and are experiencing a strong sense of car dependency. The results show that they have no ability to change their transportation behaviour without experiencing a severe, negative impact on their accessibility, economy or lifestyle. Furthermore, the results show that the women experience an impact of norms; mainly through a strong sense of scepticism towards the electric car, but also through an unwillingness to change their transport behaviour. The results indicate that geography plays a central role in the creation of norms, since the identified transport related norms differ between rural and urban areas.sv
dc.description.abstractDenna studie har berört tillgänglighetsproblematik på landsbygden, specifikt gällande en implementering av elbilen som hållbarhetsalternativ. Vidare har den berört unga kvinnors uppfattningar om transportrelaterad normpåverkan och om en geografisk utbredning av dessa normer. Eftersom den globala medeltemperaturen alltjämt ökar behöver användningen av fossila bränslen minska eller fasas ut. Alternativa bränslekällor som elektricitet måste ta större plats i fordonsflottan, och elbilen kan fungera som ett miljövänligt personbilsalternativ. Möjligheten för att implementera dessa elbilar är olika god i olika delar av landet, och det finns ett behov av att bättre förstå de faktorer som påverkar individers villighet att förändra sina beteenden eller specifikt skaffa elbil. Syftet med studiens har därför varit att undersöka unga, högutbildade kvinnor på landsbygdens uppfattningar om sin tillgänglighet, vilka sociala normer som råder gällande fordonsval samt vilken påverkan elbilen kan ha på deras upplevda tillgänglighet. För att besvara syftet har undersökningen utgått från en kvalitativ ansats, där huvudempirin samlats in genom semi-strukturerade respondentintervjuer. Studien grundar sig i ett antal teoretiska ansatser och perspektiv som hjälper till att förklara människors rörelsemönster och transportval. Hållbar mobilitet, tillgänglighet och normpåverkan är centrala perspektiv som berörts. Utöver dessa behandlas aktivitetsansatsen såväl som människors geografiska livsstilar. Litteratur i området besitter en utbredd urban bias och ”glömmer bort” människan på landsbygden. Ur tidigare forskning identifieras därför en kunskapslucka gällande vad individer på landsbygden har för syn på elbilen, vilka samhällsnormer som råder där och hur de olika normerna kan påverka individernas transportbeteende. Resultatet visar att kvinnorna lever enligt en geografiskt flexibel livsstil och upplever en stark bilbundenhet. Det visar att de inte har några möjligheter att genomföra ett skifte av transportmedel utan att det får stor påverkan på deras tillgänglighet, ekonomi eller livsstil. Vidare visar resultatet att kvinnorna upplever normpåverkan, vilken främst tar form i skepticism till elbilen, men även genom en ovilja att förändra sitt beteende. Resultatet indikerar att geografin spelar en central roll i normskapande, då de transportrelaterade normer som identifieras skiljer sig åt mellan stad och landsbygd.sv
dc.language.isoswesv
dc.relation.ispartofseriesKandidatuppsats i Kulturgeografisv
dc.relation.ispartofseries2019/05sv
dc.subjectSustainable mobilitysv
dc.subjectPersonal and social normssv
dc.subjectRural accessibilitysv
dc.subjectElectric vehiclessv
dc.subjectTransport planningsv
dc.titleBryta normer och följa strömmen – samtidigt?sv
dc.title.alternativeEn studie om unga kvinnors uppfattningar kring tillgänglighet, normer och elbilen som hållbarhetsalternativsv
dc.typeText
dc.setspec.uppsokSocialBehaviourLaw
dc.type.uppsokM2
dc.contributor.departmentUniversity of Gothenburg / Department of Economy and Societyeng
dc.contributor.departmentGöteborgs universitet / Institutionen för ekonomi och samhälleswe
dc.type.degreeStudent essay


Filer under denna titel

Thumbnail

Dokumentet tillhör följande samling(ar)

Visa enkel post