dc.contributor.author | Josefsson, Sara | |
dc.contributor.author | Sannemalm, Clara | |
dc.date.accessioned | 2019-08-06T07:16:54Z | |
dc.date.available | 2019-08-06T07:16:54Z | |
dc.date.issued | 2019-08-06 | |
dc.identifier.uri | http://hdl.handle.net/2077/61339 | |
dc.description.abstract | Bakgrund & problem: Den kommunala redovisningen i Sverige har under ett kort tid
genomgått stora förändringar. Tidigare forskning har konstaterat låg följsamhet bland
kommunerna vad gäller rekommendationer och lag (Falkman & Tagesson 2008; Haraldsson &
Tagesson 2014). Kommunernas årsredovisningar har en viktig funktion då de bland annat
används som underlag för politiska beslut, budget, avgifter och skattesatser. Det är därmed
viktigt att den information som visas är tillförlitlig (RKR 2011). Därför kan det vara av intresse
att studera hur kommunerna rapporterar och motiverar avvikelser och vilka problemområden
som kan identifieras.
Syfte: Syftet med studien är att undersöka Sveriges kommuners rapporterade avvikelser från
rekommendationer utgivna av Rådet för kommunal redovisning utifrån två frågeställningar.
Hur rapporterar och motiverar kommunerna sina avvikelser, samt vilka problemområden kan
identifieras?
Avgränsningar: Studien har genomförts på ett proportionellt stratifierat urval av Sveriges
kommuner. I undersökningen studerades rapporterade avvikelser och motiveringar från RKR:s
rekommendationer i 51 kommuners årsredovisningar för bokslutsåret 2017.
Metod: En textanalys har genomförts på ett proportionellt stratifierat urval av årsredovisningar
för 2017. I dessa har avsnittet redovisningsprinciper granskats.
Empiriskt resultat & slutsatser: En stor andel av kommunerna rapporterar en eller flera
avvikelser och flertalet av dessa saknar skriftliga motiveringar. Ingen av de motiveringar som
identifierades i studien var i enlighet med vad som kan anses som ett godkänt skäl för avvikelse
(SFS 1997:614). Bland angivna motiveringar beskrevs resursbrist och svårigheter med att
implementera rekommendationer, men även att det inte var väsentligt eller värt kostnaden att
följa rekommendationen i fråga till fullo. Denna konflikt skulle möjligen kunna tyda på en
bristande samsyn vad gäller tillämpningen av väsentlighetsprincipen mellan normgivare,
praktiker och revisorer. Det förekom också att kommuner motiverade avvikelser med hjälp av
politiska beslut. Identifierade problemområden kunde till stor del kopplas ihop med tidigare
forskning på området (Falkman & Tagesson 2008; Eriksson u.å.; Wolmesjö 2019a).
Förslag till fortsatt forskning: Vi föreslår att undersöka hur revisorernas rapportering av
avvikelserna ser ut. Ett annat förslag är genomföra en undersökning över vilka avvikelser som
förekommer i praktiken, i relation till vilka avvikelser som rapporteras i kommunerna. | sv |
dc.language.iso | swe | sv |
dc.relation.ispartofseries | Ekonomistyrning | sv |
dc.relation.ispartofseries | 18-19-43 | sv |
dc.subject | Kommunal redovisning, Rådet för kommunal redovisning, följsamhet, avvikelser | sv |
dc.title | Sveriges kommuners rapporterade avvikelser från rekommendationer utgivna av Rådet för kommunal redovisning: En textanalys av kommuners årsredovisningar för bokslutsåret 2017 | sv |
dc.type | Text | |
dc.setspec.uppsok | SocialBehaviourLaw | |
dc.type.uppsok | M2 | |
dc.contributor.department | University of Gothenburg/Department of Business Administration | eng |
dc.contributor.department | Göteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionen | swe |
dc.type.degree | Student essay | |