Transpersoners upplevelser av interaktioner med hälso- och sjukvårdspersonal.

Abstract

Bakgrund: Transpersoner är en utsatt minoritetsgrupp. Nyligen har lagar och riktlinjer i flera länder börjat inkludera transpersoner för att skydda dem mot diskriminering och öppna upp för transpersoner att söka hjälp i samhället. Trots att fler personer vågar komma ut med sin transidentitet finns det fortfarande forskning som visar att det behövs mer förändringar i samhället för att transpersoner ska kunna känna sig trygga. Syfte: Syftet med studien var att identifiera faktorer som påverkar vuxna transpersoners upplevelser av interaktioner med hälso- och sjukvårdspersonal. Metod: Litteraturstudien använde de tre största databaserna inom omvårdnadsområdet i strukturerade sökningar med olika kombinationer av sökord grundade i Svenska MeSH. Begränsningar för artiklarna var: deltagare i studier måste vara över 18 år, studier publicerade senast 2014, skriven på engelska samt vara peer reviewed. Abstrakts av relevans för studiens syfte granskades och 13 artiklar valdes, både kvalitativa och kvantitativa inkluderades. Röda korsets granskningsmall användes för kvalitetsgranskning av valda artiklar. Innehållsanalys för identifiering av samband och gemensamma teman mellan de 13 valda artiklarna gjordes. Resultat: Diskriminering och okunskap bland hälso- och sjukvårdspersonal och vårdgivare sågs var de största gemensamma faktorerna som påverkar vuxna transpersoners upplevelser i interaktioner med hälso- och sjukvårdspersonal. Diskriminering kopplades ofta ihop med en hälso- och sjukvårdspersonal som inte hade erfarenhet eller utbildning i transspecifika sjukvårdsproblem eller transidentitet. Slutsatser: Diskriminering och okunskap förekommer fortfarande inom hälso-sjukvården. För att komma tillrätta med problemet räcker det inte att enbart ändra lagar och riktlinjer, det behövs en utbildad personal som förstår och är insatta i transpersoners specifika behov av vård, för att kunna följa nya riktlinjer och lagar som styr. Utbildning för transspecifika vårdproblem behöver därför starta redan på grundnivå i utbildning för all sjukvårdspersonal.