Sjuksköterskors erfarenheter av språkbarriärer i vården

Abstract

Bakgrund: Med en ökad immigration över hela världen, bland annat i Sverige, blir det allt vanligare att sjuksköterskan hamnar i vårdsituationer där språkbarriärer uppstår. Sjuksköterskan ansvarar för att uppfylla patientens omvårdnadsbehov där kommunikation spelar en stor roll och står som ett nyckelbegrepp i kompetensbeskrivningen för legitimerad sjuksköterska. Kommunikationen påverkas dock av språkbarriärer i vården vilket kan komma till att problematisera sjuksköterskans arbete. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av språkbarriärer i vården. Metod: Studien genomfördes enligt en litteraturöversikt av tio vetenskapliga artiklar om sjuksköterskors erfarenheter av språkbarriärer i olika vårdsammanhang. Artiklarna granskades enligt Röda korsets granskningsmall. Nyckelfynd och resultat togs fram genom färgkodning. Resultat: Resultatet presenteras i tre huvudteman : “sjuksköterskors erfarenheter av språkbarriärer utan tolk”, “sjuksköterskors erfarenheter av språkbarriärer med auktoriserad tolk” och “sjuksköterskors erfarenheter av språkbarriärer med icke-auktoriserad tolk” och ett subtema “flerspråkiga sjuksköterskors erfarenheter av att själva vara tolk vid språkbarriärer”. När auktoriserade tolkar inte användes blev det istället att icke-auktoriserade tolkar som användes, t.ex. familjemedlemmar och vänner, men även flerspråkiga sjuksköterskor. Sjuksköterskor påvisar bristande kunskap i användning av tolktjänster, samtidigt som tolktjänster inte alltid upplevdes hålla en god kvalitet. Slutsats: För att bearbeta språkbarriärer kan sjuksköterskan använda sig av mer än bara ett gemensamt språk, t.ex. kroppsspråk, tonfall och appar. Forskning på nya tillvägagångssätt kring språkbarriärer pekar på att teknologi kan bli en stor tillgång för sjukvården vad gäller språkbarriärer.